I den här boken analyserar författarna Lulas väg till makten – allt från hur han och andra pionjärer byggde upp det brasilianska arbetarpartiet (PT, Partido dos Trabalhadores) till konkurrensen om presidentposten. Fött i ett Brasilien där militärdiktatur fortfarande rådde, som en slags paraplyorganisation till en rad vänsterrörelser, utvecklades PT till att i sin tur föda en rad andra folkrörelser. Viktigast är utan tvekan MST, de jordlösas organisation, och den radikala fackföreningen CUT, som numera lever helt egna liv.

PT gjorde sig snabbt känt som det hederliga partiet – i ett land där korruption och nepotism är ytterst utbrett. Det gjorde sig också känt som partiet som verkligen vill demokratisera landet. Inte bara på pappret, eller i ett avlägset parlament, utan i praktiken för vanliga medborgare. Ett mycket omtalat experiment i det sammanhanget är den ”deltagande budgeten” som PT har utvecklat i Porto Alegre. Trots det tog det fyra val för att Lula skulle lyckas vinna en seger.

Det märks att författarna är sympatiskt inställda till PT och den utveckling som nu sker i landet. Det jag kan sakna i boken är ett mer kritiskt perspektiv – för Lula har stött på patrull många gånger.

Som sagt, förväntningarna som Lula har att leva upp till är enorma. Frågan är om han är kapabel att göra det? Vilka möjligheter har han egentligen att föra en självständig politik, i ett land med stora utlandsskulder och ett stort ekonomiskt utlandsberoende. Kommer han att kunna leva upp till förväntningarna tillräckligt för att över huvud taget få sitta kvar på posten särskilt länge? Framtiden får utvisa…

Similar Posts:

• Maktkamp i Brasilien
• Vänsterns globala favoritprojekt
• Globaliserings kritiker talar
• Vad ligger bakom upproret?
• Sopor – en miljardindustri

På pappret sägs det att en jordreform ska genomföras i landet. Men det har sagts under lång tid, och praktiken är att väldigt få verkligen har fått tillgång till någon jord. Myndigheternas vilja att genomföra jordreformen har inte varit särskilt hög.

Detta har lett till att en radikal rörelse – förkortat Movimento Sem Terra, MST, de jordlösa arbetarnas rörelse – har vuxit fram. Under de senaste tjugo åren har den sett till att över 300 000 jordlösa på egen hand har kunnat kämpa till sig en jordlott att odla upp.

Men MST är långt ifrån okontroversiella. Metoden man använder sig av är att (med fredliga medel) ockupera mark som inte används av de stora jordägarna. För de som formellt äger (eller åtminstone påstår sig äga marken) är det här förstås oerhört provocerande, och har lett till att jordägarna många gånger har svarat med våld. Än idag lever man inte säker om man är med i MST, varje år mördas ett antal aktivister av jordägarna och deras inhyrda lakejer.

I den här boken kan man läsa om allt från MST:s historia och ideologi till situationen så som den sågs ut då boken skrevs (för drygt ett år sedan). Sedan dess har den före detta fackföreningsledaren Lula tagit över presidentposten, vilket har lett till att många nu hoppas på att fler reformer för en ökad jämställdhet kan genomföras. Kanske så även en jordreform?

MST har ju blivit lite av den globala vänsterns favoritprojekt, och är hyllade av många – så även författarna till den här boken. Men även om man märker att författarna är partiska i så måtto att de ställer sig bakom MST:s politik, så är det inte en helt okritisk bok. Exempelvis diskuterar de problemet med att MST i hög grad är en "manlig" organisation – många män som styr – och motsättningarna som finns mellan organisationens revolutionära retorik och den praktiska vardagen.

Branford och Rocha skriver väldigt bra, och varvar analyser och beskrivande avsnitt med intervjuer med olika aktivister inom MST-rörelsen (allt ifrån några av ledarna till vanliga gräsrötter runt om i landet). För den som är intresserad av en av vår tids mest framgångsrika folkrörelser är det här en utmärkt läsning.

Similar Posts:

• Revolution i Brasilien?
• Brasilien underifrån
• Nya vindar i Japan
• Rojas övertygar inte
• Handbok i kampen mot Etablissemanget