<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Sture Linnér</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/etiketter/sture-linner/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Sun, 02 Aug 2026 22:00:13 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Sture Linnér &quot;Grekisk gryning&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2006/01/05/sture-linner-grekisk-gryning/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2006/01/05/sture-linner-grekisk-gryning/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 Jan 2006 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Per Warmark</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Antiken]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[Grekland]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kulturhistoria]]></category>
		<category><![CDATA[Sture Linnér]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2043</guid>
		<description><![CDATA[Den grekiska antiken är svår att komma undan när man börjar repa den europeiska historiens fernissa. Influenserna är kanske inte alltid övertydliga, ibland rentav dolda, förklädda bakom konventioner som känns mer sentida än vad de egentligen är. Men de finns där under ytan och bara man skrapar lite grann så kommer de fram. I filosofin, [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Den grekiska antiken är svår att komma undan när man börjar repa den europeiska historiens fernissa. Influenserna är kanske inte alltid övertydliga, ibland rentav dolda, förklädda bakom konventioner som känns mer sentida än vad de egentligen är. Men de finns där under ytan och bara man skrapar lite grann så kommer de fram. I filosofin, litteraturen, dramatiken och naturvetenskapen. Listan skulle kunna göras lång och i princip heltäckande på de ämnen och områden som på ett eller annat sätt har passerat genom den grekiska antiken och som vi fortfarande möter och tampas med.</p>
<p>Sture Linnér, en av Sveriges absolut främsta kännare av perioden, har i tidigare böcker behandlat grekisk historia och kulturhistoria. I de här aktuella essäerna har han emellertid delvis lämnat det traditionella historiska fältet bakom sig för att istället skärskåda de mer abstrakta delarna av det antika kulturarvet. Det är vetenskapen, filosofin och religionen som står i centrum i <cite>Grekisk gryning</cite>.</p>
<p>Genom ett flertal händelser och karaktärer illustrerar Linnér hur vissa företeelser uppstått, influerats, utvecklats och framförallt hur de lever kvar. Till hjälp använder han ett mångfacetterat stoff från bland annat diktare, filosofer och idrottsmän, från idag och igår.</p>
<p>Linnérs kunskaper i ämnet är otvivelaktigt stora och upplägget är pedagogiskt och tilltalande men stundtals långt ifrån lättsmält, ibland riktigt svårtuggat vilket inte är konstigt med tanke på de filosofiskt/abstrakta utgångspunkterna som många gånger kan vara svåra att ta till sig. Mycket av det antika tankegodset är också långt ifrån fullständigt vilket ytterligare försvårar det hela. Eller som författarens själv säger:</p>
<blockquote><p>Vägen till en djupare förståelse av dessa tankens pionjärer går genom texter som oftast är ytterst fragmentariska och dessutom i regel mycket svårtolkade. Själv begriper jag, ärligen talat, fortfarande inte mycket av dessa texter&#8230; men ändå tillräckligt mycket för att ana deras intellektuella storhet och poetiska höghet&#8230;</p></blockquote>
<p>Och visst anar man den antika grekiska kulturens storhet i sällskap med Linnér som också lyckas med det jag tror att han verkligen vill med den här boken: att påskina att den grekiska antiken är en period, visserligen inte isolerad eller opåverkad, som fortfarande är faktisk och som påverkar oss här och nu.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/07/26/staffan-michelson-vatten/" rel="bookmark" title="juli 26, 2007">Vattnets historia under antiken</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2016/04/08/vad-ar-antikens-filosofi-pierre-hadot/" rel="bookmark" title="april 8, 2016">När filosofi var ett sätt att leva</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/11/14/tom-holland-marathon/" rel="bookmark" title="november 14, 2006">Inte bara ett slag</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/11/18/malcolm-day-gudar-och-gudinnor-i-antik-mytologi/" rel="bookmark" title="november 18, 2007">Bra men lite bortslarvad</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/04/30/ernst-brunner-vandring-under-jorden-fredsgatan-2/" rel="bookmark" title="april 30, 2006">Arkeopornografi</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 420.757 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2006/01/05/sture-linner-grekisk-gryning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sture Linnér &quot;Tidevarv komma, tidevarv försvinna&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2001/03/26/sture-linner-tidevarv-komma-tidevarv-forsvinna/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2001/03/26/sture-linner-tidevarv-komma-tidevarv-forsvinna/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 25 Mar 2001 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Per Warmark</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Sture Linnér]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=1028</guid>
		<description><![CDATA[Professor Linnér har i denna lilla bok tagit sig an en trevlig uppgift, nämligen att kasta sig bakåt i historien för att för en stund låta sig uppslukas av allt som hänt. Väl där botaniserar han bland de världsavgörande händelserna och låter dem än en gång få njuta av aktualitetens sötma. Det är inte någon [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Professor Linnér har i denna lilla bok tagit sig an en trevlig uppgift, nämligen att kasta sig bakåt i historien för att för en stund låta sig uppslukas av allt som hänt. Väl där botaniserar han bland de världsavgörande händelserna och låter dem än en gång få njuta av aktualitetens sötma. Det är inte någon historiebok i dess mest frekventa form det handlar om utan istället en mjukare variant om man säger så.</p>
<p>Spännvidden är runt 2500 år och avstampet sker i och med att historieskrivningen tog sin början. Vi dyker in i tiden runt 400-talet, när grekernas kultur, som kom att betyda så mycket för den europeiska utvecklingen, kanske stod på sin höjd. Därefter lotsas vi framåt och det hela avslutas med en kort reflektion över dagens spekulativa genforskning.</p>
<p>Det ryms ganska många intressanta händelser under dessa år så ett urval för en bok av denna volym (126 sidor) blir nödvändigt och Linnér gör det bra. Det känns inte som om det är några enorma hål i framställningen där något saknas. Att det en mjukare form av historia är kanske ändå inte en helt korrekt beskrivning av det hela. Jag menar helt enkelt att författaren i positiv bemärkelse går utanför den rent historiska beskrivningen och fyller på med en rad kulturhistoriska och filosofiskt-religiösa yttringar av betydelse.</p>
<p>Vi får exempelvis ena stunden snudda vid <strong>Aischylos</strong> dramer för att i nästa stund stifta bekantskap med demokratins framväxt eller varför inte om hur konsten att tillverka papper nådde Europa. Variationsrikt och därmed lättläst, i alla fall den här gången. Det är skönt också att se hur små händelser tilldelas ett stort utrymme i boken och går hand i hand med de stora, direkt världsavgörande brotten. Så fortsätter det ända in i 2000-talets hamn.</p>
<p>Det som kanske kan tyckas lite obehagligt, för att använda ett något för starkt ord, är att framställningen i viss mån tenderar att påminna något om <strong>Peter Harrysson</strong> i SVT:s fredagssuccé <cite>Så ska det låta</cite>. Övergångarna mellan de olika händelserna låter ofta i stil med; Då kom jag osökt att tänka på&#8230; och det känns ibland lite tjatigt. Inget ont om Harrysson för övrigt.</p>
<p>Har man bara överseende med denna lilla petitess och det kan man gott ha beträffande denna bok kan man se fram emot några timmars helt okej och allmänbildande läsning.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/01/05/sture-linner-grekisk-gryning/" rel="bookmark" title="januari 5, 2006">Greklands sak är vår</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/19/dick-harrison-jarlens-sekel/" rel="bookmark" title="augusti 19, 2003">Mera medeltid!</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2022/07/29/kvinnliga-krigare-stiger-fram-ur-glomskan/" rel="bookmark" title="juli 29, 2022">Kvinnliga krigare stiger fram ur glömskan</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2001/07/22/richard-pipes-den-ryska-revolutionen/" rel="bookmark" title="juli 22, 2001">Lenin &#038; Co</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/06/07/gustaf-von-platen-bakom-den-gyllne-fasaden-gustaf-v-och-victoria-ett-aktenskap-och-en-epok/" rel="bookmark" title="juni 7, 2004">Historien om den gyllne fasadens kungapar</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 392.828 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2001/03/26/sture-linner-tidevarv-komma-tidevarv-forsvinna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
