Sören Wibeck "Jesus. Jude, Rebell, Gud?"

Ella Andrén — Fri, 31 Aug 2007 23:00:00 +0000

Böcker om Jesus lär det komma ut ofattbart fyra nya om dagen. Att granska och sammanfatta den bokfloden är förstås ett ogörligt projekt. Ändå är det åt det hållet Sören Wibecks ambitioner ligger. Precis som i tidigare böcker vill Wibeck undersöka den historiska och idéhistoriska bakgrunden till myter vi möter i stort sett varje dag. Inte minst vänder han sig mot populära framställningar som, när det gäller Jesus, Da Vinci-koden, Passion of the Christ och Jesus Christ Superstar.

Det är en ytterst sympatisk och vettig utgångspunkt. Wibeck befinner sig i en konstruktiv skärningspunkt mellan populärkultur, forskning och religiösa myter, men som ofta när man tar på sig att montera ner myter blir resultatet ynkliga spillror av storslagna föreställningar. Många resonemang utmynnar förstås i att vi faktiskt inte kan veta så mycket. Kan Jesus till exempel ha varit gift? Ja, det finns visserligen inga källor som tar upp någon hustru, men å andra sidan heller inga som kommenterar det ovanliga faktum att han skulle varit ogift. Och så vidare. Men Wibeck vänder sig också mot överdriven skepsis. Ska vi tvivla på att den historiska personen Jesus över huvud taget existerat kan vi lika gärna tvivla på alla kända antika människors existens, menar han.

Riktigt spännande blir det när föreställningar kring mannen från Nasaret (eller var han nu var ifrån) sätts in i idéhistoriska kontexter. Ta till exempel det här med jungfrufödseln. Den diskussionen saknas i de allra tidigaste källorna, men blir allmängods i och med kristendomens spridning över den antika världen. Många av antikens stora män påstods ha kommit till genom jordiska kvinnors samvaro med gudar, bland annat Platon och Alexander den store. En delvis gudomlig härstamning var helt enkelt ett vanligt sätt att understryka en persons betydelse.

Wibeck tar upp en mängd intressanta aspekter av både den historiske Jesus – och inte minst den antika judiska miljön han och hans läror hade sitt ursprung i – och av forskningen kring honom. Och trots bokfloden är det lätt att se behovet av lättlästa och översiktliga skildringar av Jesus. Så varför funkar det ändå inte bättre än det gör?

Det blir helt enkelt för mycket information. Wibeck försöker få med allt, och resultatet blir att boken ramlar något mellan stolarna. Översikten försvinner mellan drösar av fakta, samtidigt som det naturligtvis är omöjligt att göra alla dessa fakta och teorier rättvisa på ett så begränsat utrymme. Författarens uppenbara förtjusning i materialet är visserligen charmerande, men ligger honom ibland också i fatet. Det är tydligt att han då och då plockar in citat och anekdoter snarare för att han tycker de är kul än för att de för skildringen framåt. Entusiasmen är sympatisk, men i längden blir det helt enkelt väldigt, väldigt mycket att smälta.

Sören Wibeck "Korståg - Västerlandets heliga krig"

Per Warmark — Wed, 07 Dec 2005 23:00:00 +0000

Nej, någon Arn fick aldrig kasta sig i det heliga landets grunda och varma insjö. Det beror naturligtvis på att han, som många men knappast alla av Guillous läsare förstått, aldrig har existerat. Att alla inte riktigt fått detta faktum klart för sig beror sannolikt på att korstågen i sig är så pass fascinerande att man är beredd att offra vissa "besvärande" fakta för att man så gärna vill ha en "svensk" korsfararhjälte.

Och visst är korstågen fascinerande. Ur stoffet kring korstågen går att finna en massa spännande, skrämmande och tankeväckande händelser och karaktärer. De flesta av dem är emellertid långt ifrån storartade eller hjältar. Men fascinerar gör de och exemplen är många på hur korstågen möter oss, ofta i fiktionens form men även i dagspolitiska frågor!

Det är därför bra att det nu kommit ett svenskt, lättillgängligt översiktsverk om korstågsepoken, även om den i princip bara tar upp korstågen mot det heliga landet. Sören Wibecks huvudsakliga genomgång tar sitt avstamp i och med att påven Urban II uppmanar kristenhetens företrädare i Västeuropa att "ta korset" och återerövra Jerusalem från muslimerna år 1096 och avslutas i och med att de sista kristna krigarna lämnar Palestina 1291.

I boken ryms också kortfattade bakgrundsanalyser om exempelvis den kristna respektive den muslimska världen vid tillfället och vad korstågen inneburit i ett vidare perspektiv. Dessa är bra och minst lika viktiga som den detaljrika, kronologiska historien om man vill få en mer hel bild av korstågsfenomenet. Bra men, som sagt, kortfattade och mer djuplodande skärskådningar lyser med sin frånvaro vilket är synd. Troligtvis beror det på att Wibeck vill vara just överskådlig i sin framställning men några extra sidor analys hade knappast tyngt ned helhetsintrycket.

Detta till trots är boken ett gott redskap för den som vill veta mer om korstågen än vad som är möjligt att få ut av skönlitterära verk eller filmatiseringar. Och man skall ha klart för sig att boken vänder sig till en betydligt större målgrupp än förvirrade Guillou-läsare (även om de snabbt bör skaffa den här eller någon annan bok i ämnet). För även om någon Arn aldrig vare sig badade eller stred i Det heliga landet finns mycket att lära och förstå från den här epoken som vi faktiskt konfronteras med än idag.

dagensbok.com » Sören Wibeck

Sören Wibeck "Jesus. Jude, Rebell, Gud?"

Similar Posts:

Sören Wibeck "Korståg - Västerlandets heliga krig"

Similar Posts: