Plötsligt har jag fått ett ord för vad som har hänt med mitt eget musiklyssnande. Från att ha varit en kapitalvara har inspelad musik blivit en konsumtionsvara. Och från att ha varit identitetsskapande har min samling blivit närmast ointressant. Jag kan ju ändå få tag på vad jag vill när jag vill. Plötsligt får jag ett uttryck för den där känslan som gör att jag ibland tänker att mitt musiklyssnande blivit mindre viktigt. Känslan av ”shuffle-nihilism” och av att musiken bara är ett bakgrundsbrus har drabbat mig.

Det postdigitala manifestet är ett försök att diskutera vad som har hänt med vårt musiklyssnande sedan fildelningen och den försöker göra det på ett annat sätt än det gängse. Den vill skapa ett annat språk än det tekniknördiga, grabbiga och resultatet är smått lysande. Fleischer är en språkbegåvning som uppfinner det ena uttrycket mera innovativt än det andra. Han talar t.ex. om ”musikalisk grafitti”, om ljud som ”äger rum” och låtar som ”tar tid” (i motsättning till den upphovsrättsliga föreställningen där låtar är idéer och ”information”). Boken har därför sin styrka i sitt sökande; den letar efter ett annan väg än de teknokratiska hackarnas och de pengakåta skivbolagsrepresentanternas. Jag skulle vilja beskriva det som att den försöker politisera konsekvenserna av fildelningstekniken genom att fråga ”vilka möjligheter finns det?” istället för ”hur ska vi ta betalt?”

Nu är jag dock inte överens med Fleischer om allt. Ibland blir jag till och med riktigt upprörd över Det postdigitala manifestet. Jag tror till exempel inte alls att skivan som koncept är på väg att försvinna bara för att den förlorar sin materiella existens eller att kammarorkestrarna borde avvecklas. Fleischer har ibland en något snäv och aningen utvecklingsoptimistisk syn på musiken som jag emellanåt upplever som störande. Men det hindrar inte att hans bok från att vara otroligt intressant. Jag rekommenderar särskilt att man läser den tillsammans med Sam Sundbergs och Anders Rydells Piraterna, utkommen förra året. Den ger en välbehövligt historik i ämnet.

Similar Posts:

• Till attack mot Hollywood
• Här står vi på gränsen till A) kulturens och utvecklingens undergång, B) kommersialiseringens undergång, C) ingendera, D) båda?
• Att halka in på rock’n’roll av en slump
• Kvantitativt överväldigande introduktion
• Peppande förstabok, splittrad textanalys

I fokus för boken står den svenska piratrörelsen, och dess tre olika institutioner – Pirate Bay, Piratbyrån och Piratpartiet. Författarna skildrar hur den svenska piratrörelsen successivt har vuxit fram och formerat sig till en politisk rörelse. Det är en historia som har sina rötter för många decennier sedan, med hemkopiering av musik, framförallt via musikkassetter. När datorerna börjar breda ut sig sprids kopior av program och bilder via disketter och BBS:er. Med Internets inträde blir piratkopiering allt mer utbrett tack vare olika sorters fildelningsprogram. Det som tidigt kom att bli unikt med den svenska piratrörelsen, skriver författarna, var att man inte skämdes för att man begick lagbrott. Tvärtom: man organiserade sig politiskt, och började offentligt ifrågasätta många av grundstenarna för upphovsrätt och immateriell egendom. Det utvecklar sig till en blocköverskridande politisk rörelse, som förenar allt från nyliberaler till kommunister under ett och samma paraply.

Rydell & Sundberg skriver också om upphovsrättsinnehavarna och deras reaktion på piratrörelsen. Det finns en lång röd tråd i musik- och filmindustrins agerande: de har konsekvent försökt få till stånd förbud mot all ny teknik för att distribuera och lyssna/se på musik och film (allt från kassett- och videobandspelare fram till dagens fildelningsnätverk) som skulle kunna påverka branschens vinster. Man lyckades exempelvis stoppa företaget Napster, som var tidigt ute med ett enkelt program för fildelning. Men problemen tog därmed inte slut för musik- och filmbranschen. Fildelning har idag blivit allt vanligare inte minst tack vare så kallade bittorrents – och det är på det här området Pirate Bay har vuxit till att vara en av världens allra mest populära internetsajter.

Musik- och filmindustrin kände sina vinster hotade av piratkopieringen som sådan, och företagen har också tagit strid mot den politiska piratrörelsen. Författarna till den här boken konstaterar att det främst är musikbranschen som drabbats – filmmediet utvecklas i så hög takt, och biosalonger är fortfarande så pass attraktiva jämfört med hemmabio, att efterfrågan på filmer inte verkar ha mattats nämnvärt. För musikbranschen har däremot digital distribution inneburit en betydande omvälvning från det tidigare sättet att distribuera musik, skivförsäljning. Men att skivförsäljningen dalar markant beror inte bara på piratkopiering, utan också på många nya lagliga betaltjänster för digital distribution av musik, som exempelvis Itunes eller Spotify.

Många kända artister och kulturarbetare har också reagerat på den utbredda piratkopieringen. Samtidigt visar undersökningar som Rydell & Sundberg refererar till att många artister inte tror att de alls drabbats ekonomiskt av fildelning – många tror till och med att de gynnats, därför att många fler får upp ögon och öron för dem och kommer på konserter och liknande. Ytterligare andra – allt ifrån Radiohead till Prince – har varit innovativa och utnyttjat ny teknik och nya sätt att distribuera sin musik, och också lyckats göra vinster som sannolikt är många gånger större än de annars hade kunnat tjäna.

Som framgår redan av bokens titel ligger tonvikten på piratrörelsen och dess utveckling. Den ”andra” sidan – musik- och filmindustrin, artister och kulturarbetare – finns också med i boken, men ges inte samma uppmärksamhet. Trots det lyckas författarna ge en förhållandevis mångsidig bild av en komplicerad politisk konflikt. Boken är huvudsakligen upplagd som en kronologisk skildring, med kortare utvikningar på olika teman. Upplägget fungerar bra och författarna skriver mycket skickligt och med flyt om de stridigheter som stått om upphovsrätt och fildelning – allt från polisrazzior till TV-debatter skildras i högt tempo. Till slut står vi i nutiden, inför den aktuella rättegången mot Pirate Bay. Oavsett hur den rättegången går, lär processen fortgå ett bra tag till – båda parter verkar beredda att överklaga domar som utfaller till deras nackdel.

Similar Posts:

• Här står vi på gränsen till A) kulturens och utvecklingens undergång, B) kommersialiseringens undergång, C) ingendera, D) båda?
• Politisera mera!
• Brasiliens musikskatt i ett nötskal
• Biblioteken bedriver piratutlåning av böcker
• Man får vad man betalar för… eller?