Snyders kritik av vårt beroende av bilder och allt som är ’nytt’ är träffsäkert: ”Vi översköljs av våg på våg men ser aldrig oceanen. Att klarlägga form och innebörd i det som händer fordrar ord och begrepp som undflyr oss när vi förtrollas av visuella stimuli”. Har gränsen mellan det privata och det offentliga suddats ut? ”[Vi] är fria först då det är vi själva som drar gränsen mellan när vi är sedda och när vi inte är sedda”. Hur mycket vet inte din iPhone eller Google om dina köpvanor?

I en värld där alla på tunnelbanan sitter och stirrar in i en skärm kan dessa ord vara inspirerande: ”prova andra kanaler än internet eller ägna det mindre tid. För dina samtal ansikte mot ansikte”. Detta råd förstärks av ett som lyder ”ta ögonkontakt och håll samtalet igång”. Detta är något som man ofta kan tänka på i Stockholm, det vill säga hur anonym man kan känna sig av att aldrig få ögonkontakt med andra. Det är lättare att radikalisera människor när alla är isolerade från varandra och att måla upp individer som monster eller extremister. ”När tyranner talar om extremister avser de människor som inte håller sig i mittfåran, så som tyrannerna själva definierar mittfåran just då”.

Vissa avsnitt kan förefalla mer problematiska, då författaren stundvis har en tendens att bli för kategorisk. ”De som propagerade för brexit tänkte sig en brittisk nationalstat, trots att någon sådan aldrig har existerat. Det fanns ett brittiskt imperium […]”. Senare har Snyder skrivit att ”Frankrike har liksom Storbritannien aldrig funnits till annat än som ett imperium eller som ett europeiskt projekt”. Ända sedan Westfaliska freden 1648 har tydliga definitioner funnits av vad en suverän stat är och därmed även en nation. Edmund Burke definierade en nation som ett land där ett moraliskt ramverk uppstått över tid som människor genom åren förhåller sig till. Det är summan av alla lokala föreningar, inte definierat av någon centralmakt. Snyders sätt att uttrycka saken på kan lätt bli vilseledande då läsaren kan tro att Frankrike och England endast finns som delar av något större.

Författaren har även en märklig definition av vad en patriot är: ”[någon som] har universella värderingar och normer efter vilka han bedömer sin nation […]”. Patriotism ser jag snarare som lojalitet gentemot de människor man är uppvuxen med och en vilja att dela värderingar som gått i arv från generation till generation. Detta bör inte blandas ihop med nationell chauvinism där dominans och erövring förordas framför fredlig samlevnad. En sådan typ av chauvinism innebär snarare ett radikaliserande av en naturlig vilja av människor att leva i gemenskaper.

Det mest negativa med boken är dock att den är grafisk, vilket verkligen får mig att fundera. För en person som inte är van att läsa serieteckningar är läsningen betydligt svårare. Om ungdomar inte är tillräckligt mogna att ta till sig texten utan illustrationer, finns det något hopp i så fall? Det är även lite problematiskt att Snyder baserar i princip alla sina argument på Nazitysklands och Sovjetunionens förtryck (istället för att exempelvis ta upp Maos Kina eller Pol Pots Kambodja). Boken kan tolkas som en uppmaning att förbereda sig på att omvälvande förändringar kan ske på kort tid och av den anledningen bör man vara på sin vakt. Man bör även stå upp för sig själv och försvara sina rättigheter. Frihetens manna måste samlas in varje dag, annars ruttnar den (som slaverimotståndaren Wendell Philips uttryckte det).

Favoritrådet lyder emellertid: var aktsam om språket. ”Fundera ut ett eget sätt att formulera dig […] Gör ett allvarligt försök att hålla dig borta från internet. Läs böcker”. Detta råd kanske låter avskräckande, uppfordrande och ja, till och med reaktionärt. Men kanske kan det formuleras på ett annat sätt, såsom exempelvis: hur mycket tid tillbringar du med att reagera på det andra tycker och hur mycket på att agera själv? Att söka sanning genom att läsa, att bearbeta kunskap, att tänka, att ta ansvar och agera, skulle kunna vara den bästa processen för att bli en autonom individ. Då kanske man bygger upp de färdigheter som krävs för att göra motstånd mot eventuella diktatorer. Så må det alltid gå tyranner; sic semper tyrannis!

Similar Posts:

• ”Postsanning är prefascism”
• Röd tråd genom en oroande samtid
• En konservativ sörjer sin flock
• Schwarzbrot och skuld
• Demokrati! Revolution!

I boken Heimat – Ett tyskt släktalbum berättar författaren Nora Krug om den starka skuldkänsla hon burit på trots att hon tillhör en senare generation tyskar, vars inblandning i kriget varit noll. Inte heller hennes pappa eller mamma hade någon direkt inblandning i nazismens brott; båda föddes år 1946.

Efter mer än ett årtiondes boende i ett annat land känner författaren längtan efter saker som bara hittas på en plats, nämligen i Tyskland. Får man längta efter tyska saker? Schwarzbrot. Djupa skogar. Är det bra eller dåligt att känna saknad efter minnessaker från tidigare släktingar?

Nora Krug är full av frågor men också tvekan. Att fråga föräldrarna är svårt, dessutom är mormor, morfar, farmor och farfar döda sedan länge. Till slut går hon emot sin tvekan och tar hjälp av sina föräldrar. Hon bläddrar i en kartong som innehåller skoluppgifter av farbror Franz. Teckningar och handskrivna texter återger en beskrivning av juden som liknas vid en giftsvamp. Den bevarade inlämningsuppgiften är full av lärarens rättelsemarkeringar när det gäller språkbehandlingen. Allra tydligast visar de sparade skrifterna hur långt propagandan tagit den unge skolpojken – och läraren! Senare stupade farbrodern i kriget. Han blev bara 18 år och sorgen läkte aldrig hos föräldrarna får Krug veta av sin faster. Om detta vill inte pappan prata. Han har inte haft kontakt med sin 14 år äldre syster sedan han lämnade sin uppväxtstad i de äldre tonåren.

Efter freden inleddes en många år lång avnazifieringsprocess som de tyska och österrikiska medborgarna gick igenom. Den amerikanska militären kommenderade medborgarna att besöka koncentrationsläger för att se vilka brott som naziregimens företrädare utförde. I boken illustrerar Krug med fotografier som vittnar om förfärade människor som konfronteras med skelett och magra kroppar i massgravar.

Krug vill också finna svar på hur involverad morfar Willi var i den nazistiska rörelsen. Hon finner en akt som bär hans namn. Dokumenten har stämplats med ordet ”Belastet” (sv. ”belastad”). Utifrån denna klassificering nekade amerikanerna honom tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet som körskolelärare. På detta följde många brev som morfar skrev. Han bifogade vittnesmål som intygade att han aldrig var aktiv i partiet. Brevskrivandet och vittnesmålen – bland annat från en judisk granne – ledde till slut till att han beviljades amnesti och blev klassad som ”Mitläufer” (sv. medlöpare). Det hade hunnit bli 1947 och två års svårigheter med att få ihop brödfödan nådde ett slut när morfar kunde öppna körskolan igen. Författaren gör följande reflektion i läsningen av de maskinskrivna handlingarna:

Den slutgiltiga domen kommer som en lättnad för mig. Jag försöker föreställa mig lättnaden som Willi måste ha känt. Jag undrar också hur det kan ha varit att leva med vetskapen om att du en gång hade betecknats som medlöpare – en människa som saknar mod och moralisk resning, ett djur som följer med flocken.

Heimat – Ett tyskt släktalbum är en vacker collagebok i milda färger. Akvareller blandas med fotografier, avbildade arkivdokument och handskrivna texter. De självbiografiska funderingarna förmedlar snabba pulsslag när författaren får kontakt med släktingar hon aldrig träffat. Andra gånger måste hon ta en paus för att andas och smälta starka känslor. Hon förbryllas också när hon hittar fakta som inte stämmer med släktens muntliga uppgifter. Jag berörs av att läsa om hur hon möter personer som ger henne en välbehövlig tillhörighet. Frågan som hon ställer sig i början av boken lyder: ”Hur vet du vem du är, om du inte förstår var du kommer ifrån?” Den sökande Nora Krug fann många pusselbitar att foga samman och hennes personliga skuld är kanske inte längre lika betungande.

Similar Posts:

• Det fanns en liten pojke som hette Faivel Szpindler
• Beevor bryter mönstret!
• Tysklands krig mot Tyskland
• En liten handbok om att bekämpa tyranni
• Känslosam bästsäljare om Hannah och Anna