När det känns så vill jag läsa poesi. Och det är precis vad jag har gjort till denna vecka. Ordet och färgerna är Helena Österlunds rytmiska debutdiktsamling. Den rör sig som en vind genom sensommaren och vill aldrig ta slut. Den handlar om snö och färg och en varg och ett jag, om mig och kanske dig.

Idag gör Irene en nostalgitripp genom ett antal Roskildefestivaler med läsningen av Linn Strømsborgs Roskildefestivalen. Det är en bok att läsa för att minnas, känna igen sig, förfasas, bli förtjust och för att lindra föräldrars oro. Så om du älskar festivaler kommer du troligtvis att älska den här boken!

Eva presenterar genren urban fantasy med Nene Ormes debutroman Udda verklighet. Den utspelar sig i nutid i författarens hemstad Malmö som i romanen har dolda världar i tid och rum.

Och den bästa tröst för alla som bävar inför höstkyla och höstmörker är ju att böcker passar lika bra (om inte bättre) i soffan under en filt som i hängmattan.

Trevlig läsning!

Similar Posts:

• Svensk urban fantasy
• En festival gör ingen sommar …
• Grattis Helena Österlund
• Medietrassel
• Vita dikter

Boken är skriven som i ett flöde, även om den beskriver dag för dag, hela veckan före och under själva festivaldagarna (som ju bara pågår torsdag till söndag, egentligen).

Men visst märks det att det är en debutantbok, jag kan tänka mig att Linn Strømsborg om några år kommer att skriva ännu smidigare, ännu mer medryckande. Hon gör ett bra jobb hittills. Minnena av den som nu inte är där, som kanske är där, fast inte med dem som han alltid varit med utan med andra, och mötet med nya människor; nya situationer blandat med välbekanta och, som alltid när man varje år återvänder till ett ställe som ändå byggs upp på nytt, nya vinklingar på ställen man tycker sig kunna utantill. Musiken finns där, precis som på festivalen i bakgrunden, med vissa höjdpunkter och fokus, men annars bara som en kuliss till allt det andra, alla möten och tankar. Hennes festivalliv skiljer sig från mitt: jag var den som pantade för att kunna käka lite ”vanlig mat”, och inte sjutton kallade vi tältlägret för ”camp”, som det står i boken här, och givetvis är det andra artister än vi lyssnade på, men principerna är i så mycket desamma att boken ändå blir fascinerande.

Kanske borde alla oroliga föräldrar läsa den här. Mina egna var inte helt nöjda med att jag åkte dit (de första åren), men de lärde sig. Hade de fått läsa den här boken innan, så hade de kanske sett att det inte behöver vara farligt alls. Visst gör man dumheter och klantar sig, men det är inte värre än någon annanstans, för här är du omringad av tiotusentals människor som vill dig väl. Dessutom kan man få upplevelser och vänner för livet.

Similar Posts:

• Ny vecka på dagensbok.com
• Svenskt popvidunder
• Texter för soffbordet
• Bilar och AC/DC
• Dekadens