<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Jakob Mathiassen</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/etiketter/jakob-mathiassen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Tue, 13 Oct 2026 22:00:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Jakob Mathiassen &quot;Drömmar och damm&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2021/07/03/arbetare-i-alla-lander-forena-er/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2021/07/03/arbetare-i-alla-lander-forena-er/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 02 Jul 2021 22:00:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Klas Rönnbäck</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetarrörelsen]]></category>
		<category><![CDATA[Arbete]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsliv]]></category>
		<category><![CDATA[Danska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Mathiassen]]></category>
		<category><![CDATA[Kapitalism]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=106047</guid>
		<description><![CDATA[Arbetarklassen i Europa är under allt hårdare press. Verksamheter utlokaliseras till länder med lägre löner eller sämre arbetsvillkor. EU:s inre marknad gör att företag i länder med relativt höga löner – som exempelvis de nordiska &#8211; kan hyra in arbetskraft från länder med betydligt lägre lönekostnader. I det här boken skriver den danske facklige aktivisten [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Arbetarklassen i Europa är under allt hårdare press. Verksamheter utlokaliseras till länder med lägre löner eller sämre arbetsvillkor. EU:s inre marknad gör att företag i länder med relativt höga löner – som exempelvis de nordiska &#8211; kan hyra in arbetskraft från länder med betydligt lägre lönekostnader. I det här boken skriver den danske facklige aktivisten Jakob Mathiasen om vad som driver den här processen – och inte minst vad arbetarrörelsen måste göra för att försvara sina villkor.</p>
<p>Länge har arbetarrörelsens försvar varit nationellt, menar Mathiasen. Man har i hög grad förlitat sig på nationalstatens regleringar, och byggt upp strukturer och organisationer på nationell basis. Internationell solidaritet har varit ett slagord som i praktiken har betytt ganska lite. De internationella fackliga federationerna har följaktligen varit relativt tandlösa. Så långt är boken kanske inte särskilt originell, även om det säkert finns många läsare inom arbetarrörelsen i såväl Danmark som Sverige som kan behöva ta till sig av det budskapet. Viktigare blir boken när Mathiasen övergår till att diskutera hur arbetarrörelsen borde agera i framtiden. I en allt mer globaliserad värld så är sådana här nationella strategier nämligen inte längre tillräckliga, menar han. Arbetarrörelsen måste globaliseras, och det behöver ske på flera fronter. </p>
<p>Ett första verktyg för den europeiska fackliga rörelsen är att försöka använda sig av EU:s institutioner. Mathiasen skriver här om hur den europeiska fackliga federationen har verkat för lagstiftade minimilöner. De nordiska fackföreningarna har dock blockerat detta, eftersom man befarar att det skulle underminera den egna förhandlingspositionen på nationell nivå. Här kritiserar Mathiasen de nordiska facken för att i allt för hög grad bara se till sina egna kortsiktiga intressen, men därigenom vara osolidariska gentemot arbetare i andra delar av EU där facken är svagare, eftersom de verkligen skulle gynnas av sådan lagstiftning. För deras skull, menar författaren, borde man även i Norden ställa upp på EU:s minimilöne-lagstiftning.</p>
<p>Ett andra verktyg är att organisera migrantarbetare lokalt. Detta är något som allt för många fackföreningar länge förbisett, menar Mathiasen. Han skriver här initierat om hur den egna fackföreningen i Köpenhamn aktivt arbetat med att välkomna migranter som arbetar i Danmark att bli medlemmar i facket, genom sådana till synes enkla metoder som att ha material om facket tillgängligt på olika språk, eller att använda organisatörer som är bekanta med olika migrant-arbetares kultur. Vill man exempelvis värva medlemmar bland polska arbetare behöver man helt enkelt någon som kan och förstår Polen, polska och polacker.</p>
<p>Ett sista viktigt verktyg är att stärka det internationella fackliga samarbetet, exempelvis genom att samordna den fackliga kampen inom ett och samma globala företag, som exempelvis Amazon. Här skriver Mathiasen främst om hur den internationella fackliga federationen UNI Global arbetat med just detta. Den här delen av boken är förvisso viktig men blir bokens kanske minst levande del, eftersom den i hög grad verkar bygga på annan litteratur, snarare än på egna upplevelser och erfarenheter. Jag hade gärna också sett en utförligare kritisk diskussion om hur effektiva dessa strategier verkligen har kunnat bli, och vad som skulle kunna stärka dem ytterligare.</p>
<p>I sin helhet en viktig och över lag välargumenterad bok. Den huvudsakliga tesen – att arbetare världen över verkligen behöver förena sig – är förvisso gammal. Mathiasen lyckas dock genom sin konkreta och handfasta diskussion göra den högaktuell.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2021/10/18/julia-lindblom-amazon/" rel="bookmark" title="oktober 18, 2021">Kapitalismens David mot Goliat</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/02/24/jakob-mathiassen-betong/" rel="bookmark" title="februari 24, 2020">Arbetarlitteratur för 2000-talet</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2008/06/09/sharon-smith-subterranean-fire/" rel="bookmark" title="juni 9, 2008">De som försåg oss med 1:a maj</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/10/19/kapitalismen-och-dumheten/" rel="bookmark" title="oktober 19, 2020">Kapitalismen och dumheten</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/02/20/dan-clawson-the-next-upsurge/" rel="bookmark" title="februari 20, 2004">Facket slår tillbaka</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 273.444 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2021/07/03/arbetare-i-alla-lander-forena-er/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Jakob Mathiassen &quot;Betong&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2020/02/24/jakob-mathiassen-betong/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2020/02/24/jakob-mathiassen-betong/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 23 Feb 2020 23:00:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Klas Rönnbäck</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetarlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Arbete]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsliv]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Danska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Mathiassen]]></category>
		<category><![CDATA[Noveller]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Skönlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Socialrealism]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=101080</guid>
		<description><![CDATA[Arbetarlitteratur hade kanske sin storhetstid under 1900-talets första hälft, men faktum är att det under senare år – omkring ett sekel senare – har kommit ett antal verk som skulle kunna klassas som just arbetarlitteratur, även om författarna av olika skäl kanske inte alltid gör det själva. Med den här boken har vi ett exempel [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Arbetarlitteratur hade kanske sin storhetstid under 1900-talets första hälft, men faktum är att det under senare år – omkring ett sekel senare – har kommit ett antal verk som skulle kunna klassas som just arbetarlitteratur, även om författarna av olika skäl kanske inte alltid gör det själva. Med den här boken har vi ett exempel på just arbetarlitteratur, och därtill från en författare som nog inte skyggar för begreppet.</p>
<p>I <cite>Betong</cite> skildras livet som just betongarbetare i Danmark i ett antal korta, självbiografiska noveller. Lite annorlunda är också att de skönlitterära novellerna varvas med korta faktakapitel om utvecklingen i byggbranschen, om fackföreningsrörelsen och samhället i bredare mening. Novellerna, såväl som faktakapitlen, handlar om allt ifrån problemen med säkerhet på arbetsplatserna, till att utländska företag konkurrerar med de danska om uppdragen. Arbetare från olika länder tvingas därmed konkurrera med varandra, vilket resulterar i en negativ spiral för arbetsvillkoren. Men de handlar också om försök att råda bot på denna onda spiral exempelvis genom att organisera alla arbetare fackligt.</p>
<p>I Danmark ska boken tydligen ha hyllats av många kritiker. Själv blir jag inte fullt så hänförd. Bokens skildringar av arbetslivet för betongarbetare är förvisso realistiska och osminkade. Det är arbetslivet och villkoren på arbetsplatserna, sammanhållningen såväl som splittringen, som väl får sägas vara i centrum för boken. Människorna, däremot, skildras aldrig särskilt ingående i jämförelse, vilket gör att jag tyvärr aldrig blir helt engagerad av flera av bokens noveller.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2021/07/03/arbetare-i-alla-lander-forena-er/" rel="bookmark" title="juli 3, 2021">Arbetare i alla länder, förena er&#8230;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2016/07/17/henrik-johansson-johanssons-liv-arbetsgladje-och-ateruppstandelse/" rel="bookmark" title="juli 17, 2016">Asocialrealism</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/10/24/pia-juul-mitt-forfarliga-ansikte/" rel="bookmark" title="oktober 24, 2004">Noveller som fastnar</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2021/06/17/aino-trosell-varvsslammer/" rel="bookmark" title="juni 17, 2021">Varvsepokens arbetare</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2025/11/29/snalla-noveller-i-akvarell/" rel="bookmark" title="november 29, 2025">Snälla noveller i akvarell</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 347.835 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2020/02/24/jakob-mathiassen-betong/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
