Min kompis Malin Finlöf kommer och möter mig. Hon bloggar för Aftonbladet under Pride. Mest likes har inlägget hennes mamma skrivit fått, om hur det är att föda en flata vid sin barm. Däremot väcker klädesplagget kilt läsarnas känslor… Är du nyfiken kan du läsa hela bloggen här.

foto: Lina Arvidsson.

Jag har fått i uppdrag att kolla in det litterära utbudet. Redan på Kulturhuset, där vi börjar torsdagskvällen, hittar jag bokbord från Hallongrottan med komma-ut-litteratur. Det är Jeanette Winterson på svenska och engelska, hennes fina Oranges are not the only fruit tillhörde sommarens läsning för mig. Mian Lodalens Tiger sticker också fram igenkännande, medan Vi skulle älska om vi bara kunde av Hanna Wallsten är ny för mig. Den stora tjocka Gay – en världshistoria drar också mina nyfikna fingrar till sig. Komma ut-litteratur är bland det mest upplyftande som finns, men jag har svårt att bestämma mig för något inköp just ikväll.

Hallongrottan kamperar förstås även i Pride Park i Kungsträdgården, där det i år är gratis entré. Vilket resulterar i rekordlånga köer till öltälten om kvällarna, och jag funderar lite surt över om det här verkligen inte kunnat rådas bot på? Men kanske ska man inte klaga, när så mycket är gratis i år. Det enda jag betalar för är stand up-kvällen med Moa Svan och diverse handplockade kvinnliga gaykomiker. Moa Svan befinner sig i hetluften sedan hon bränt en DN på invigningen, rasande över deras recension av filmen Kyss mig, där Krister Henriksson framhölls som en bra skådespelare i ett i övrigt alltför provokativt drama. För att citera Sara Lövestam, som också skriver bra om det på sin blogg: ”(…) tretton år utan en enda flatfilm, och DN:s recensent tycker att de borde ha gjort den hetero?” Nej, nej, nej, och jag blir sjukt sugen på att se filmen. Klubbarna är förstås inte heller gratis, men högst värda priset. Svett, span och nittiotalsdisco. Rytm is a dancer, it’s a source companion, you can feel it everywhere, oh

Nästa dag köper jag Mara Lees Salome, och hamnar samma kväll på förfesten där Mara Lee stiger in. Hur ofta händer det? Jag får boken signerad och ett fint samtal om skrivande.

Nyligen utkommen på Ordfront förlag är Karolina Bångs Cowgirls, en samling erotiska noveller i serieformat som utspelar sig i ett vilda västern utan män. Jag hatar mig lite för att jag inte köper den och tänker bakläxa!

foto: Emma Blomberg.

Min egen läsning på fredagen i second handbutiken Beyond Retro går bra. Jag kör tre dikter och i mellansnacket hinner jag både med att outa mig som bi, och att dra en parallell mellan Pär Ström och August Strindberg. ”Så fort feminismen tar några steg framåt har vi någon där som gör sitt bästa för att dra oss tillbaka!” Någon stor publik har jag inte, och inte heller så mycket gemensamt med fahionabla Bea Szenfeld, som visar upp ett urval av sina ofattbara kreationer och pratar om inbjudningskort till kungen. Men stämningen i butiken är trevlig och intim.

foto: Staffan Claesson.

Något Sagolikt-tält hittar jag inte, hur mycket jag än letar. Sagolikt bokförlags böcker ligger hos Hallongrottan, det är barnböcker med queerperspektiv; prinsessan som får prinsessan, de två manliga girafferna som adopterar en bebis och så vidare. Men vad hände med sagouppläsningarna då? Varje dag skulle de väl vara? Inte förrän jag kommer hem och lugnar ner mig, inser jag att jag varit för uppe i varv för att kolla programmet ordentligt. I RFSLs ungdomstält var uppläsningarna. Står det ju klart och tydligt. Första Pride kan tydligen vara lite omtumlande…

Similar Posts:

• Regnbågslitteratur
• Tema: Pride
• Semafor goes CLT/ CLT goes Semafor
• Flickorna
• Händelserik vecka på dagensbok.com

Speciellt hatar jag att se dem i grupp. Att kliva in på ett café och se dem sitta tätt ihop, en med svartfärgat hår, en annan med palestinasjal och alla med vänsterpatos är vämjeligt. De sitter där förenade i fnitter, kärlekssorg, förståelse, ätstörningar och Zoloft men jag vill inget annat än gå fram och spy på dem.

Jag har aldrig förstått feminismen. Varför ska jag hålla ihop med såna som utesluter mig? Vad tror de förresten – att det går att lattja med väninnorna hela ungdomen utan konsekvenser? Ska sonen behöva få cigarettaska i sina blonda lockar bara för att han föddes innan mamma var färdig med cafélivet? Kvinnorna förtjänar sin låga lön. Och även om de inte förtjänar den, varför skulle jag vilja höja lönen för dem som alltid tittar på mig med elaka ögon? Hellre skulle jag mörda dem.

Första gången tanken slog mig var i skolan. Det var en flicka som redovisade ett projektarbete. Egentligen var det ett grupparbete men gruppens andra hälft fick inte sagt ett enda ord. Han var en liten, blyg och ful kille. Flickan var stor och hade många vänner. Om jag hade en kanyl, tänkte jag. Då skulle jag koppla den till en plastslang och sticka in den i halsen på henne. Långsamt skulle jag tappa hennes självsäkra kropp på blod. Blodet skulle fylla den strategiskt placerade plasthinken och hennes pladdrande röst skulle tystna.

Min favorit är egentligen vakuumpumpen, för den är så enkel. Då behövs bara ett nålstick i bröstet och en vakuumpump för att förvandla bröstet till en tom skinnpåse. Låt mig höra flickorna säga "det är så fel med all utseendefixering" efter den behandlingen.

Ibland när jag sitter på köksgolvet och dricker ljummet vin har jag några ögonblicks klarsynthet. Det här är säkert inga nyttiga tankar. Jag ser egentligen bara en lösning – att jag vore en homosexuell man. Då skulle jag flytta till en öde ö med Johnny Depp och slippa alla flickor och tortyrfantasier. Om han vill ha mig.

Ifall mina försök att beskriva de äckliga flickorna inte gett någon klar bild kan ni ta en titt på omslaget. Där sitter hon. Personifierad. På ett café. Fast läs inte boken. Eller gör det. Men beskrivningen av omslagsflickan är helt fel. På ytan stämmer det, hon äger ett café och hennes vänner är hennes familj. Men hon äter McDonalds-mat. Och helt egoistisk är hon inte. Det beror säkert på att Hanna Wallsten också är utanför flickornas gemenskap. Men hon vill in så mycket att hon skriver en bok i deras ära. Och det kan jag sympatisera med.

Similar Posts:

• Flicklek på liv och död
• Om tvillingskap och flätor
• I regnbågens förlovade land
• Restaurangbranschens baksida
• Viskningar i öknen