Laurent Binet "Civilisationer"

Ella Andrén — Sun, 21 Nov 2021 23:00:07 +0000

Vad hade hänt om Columbus aldrig kommit tillbaka från ”Nya världen”? Om det istället för Pizarro och Cortés som erövrade Inka- och Aztekväldena varit amerikanerna som gjort resan över Atlanten?

Sådana tankar laborerar den franske författaren Laurent Binet med i sin roman Civilisationer. Den är på flera sätt en lek med vår historia, också till formen. Den första delen är en isländsk saga, ”Freydís Eiríksdottirs saga”. Den andra delen utgörs av fragment ur Columbus dagbok. Den tredje är en medeltida krönika med instuckna brev av bland andra Erasmus och Thomas More. Den fjärde är en pikareskroman om pikareskromanens storhet Miguel Cervantes äventyr i ett något annorlunda Europa.

Freydís Eiríksdottir kommer norrifrån, som nordborna ju gjorde, men reser allt längre söderut i Amerika. Hon för med sig hästar och konsten att utvinna järn, men också sjukdomar. Det kommer att få en avgörande betydelse för berättelsens andra del. När Christofer Columbus och hans skepp anländer i slutet av 1400-talet har urbefolkningen större möjligheter att försvara sig, och Columbus blir den sista av européerna att dö i fångenskap på Kuba.

Så är grunden lagd för romanens längsta och mest centrala avsnitt, ”Atahualpakrönikan”. Några decennier senare ligger inkan Atahualpa i krig med sin halvbror. På flykt från dennes arméer kommer Atahualpa till Kuba, där de får höra talas om främlingarna från andra sidan havet, och också får möjlighet att studera vad som finns kvar av deras skepp. Sagt och gjort. Inkan ger sig av över Atlanten och erövrar så småningom Europa, eller, som det kommer att kallas, ”Femte provinsen”, efter de fyra provinserna i inkans ursprungsland.

Perspektivskiftet är smått genialt. Binet vänder upp och ner på invanda begrepp. Gör dem främmande. Så har amerikanerna svårt att begripa alla stridigheter kring detaljer i européernas dyrkan av ”den uppspikade guden”, men lär sig snart att använda deras ”talande blad”. Atahualpa läser Machiavelli, spelar ut furstar mot varandra och trotsar såväl påven som Luther. På kyrkporten i Wittenberg spikas Solgudens 95 teser upp, till den senares stora förtrytelse.

Blir det för den sakens skull ett bättre Europa än det verkliga? För ett tag förefaller det så, men så enkelt gör Binet det inte för oss. För vem kan överblicka följderna, om det förflutna bara varit en liten smula annorlunda?

Civilisationer är ett rasande intressant och läsvärt tankeexperiment. Att det också är så mycket ett formexperiment både vinner och förlorar romanen på. Det är bitvis underhållande, men skapar också ett visst avstånd. Hur hade det varit om Binet skrivit en mer traditionell roman, med större utrymme för känslomässigt engagemang? Med ett klarare fokus, lite mindre spretigt?

Om, om, om …

Nina Burton "Gutenberggalaxens nova"

Ella Andrén — Fri, 25 Nov 2016 23:00:54 +0000

Medierevolution. Nätverkande. Ett internationellt vetenskapssamhälle. Det finns mycket i Nina Burtons berättelse om renässansens Europa som får det att kännas påtagligt samtida. Också något annat än de där käcka orden, något mörkare och mer svårgripbart.

Det finns en framstegstanke i Erasmus av Rotterdam och hans samtidas humanism. Den pekar framåt delvis genom att peka bakåt, genom sin dialog inte minst med de antika tänkarna. Den ser, med en något sliten men träffsäker bild, längre eftersom den står på giganternas axlar. Samlar kunskap. Inte bara ”kalla fakta” (och jo, för vår egen tid framstår ju en del av de där ”faktumen” som tämligen uppåt väggarna) utan på ett djupt mänskligt plan.

Erasmus förordar samtalet, ödmjukheten, öppenheten. Han ville vara en fri intellektuell, och den nya bokmarknaden gjorde det möjligt. Han var verkligen en stjärna, och en påfallande sympatisk sådan. Visst förtjänar han en påkostad biografi – även om jag inte förstås varför omslaget måste vara så trist? Har inte dessa skisser av Erasmus händer prytt miljoner skissblock, skolböcker eller något annat gäspframkallande i evigheter (eller åtminstone något mycket liknande)? Vem har velat representera denna dynamiska man genom något så navelskådande?

I alla fall är Gutenberggalaxens nova en gedigen biografi om en figur väl värd att lära känna. Bara det faktum att han lämnat så många brev och andra texter bakom sig så att det går att återge också ganska vardagliga sidor av ett 1500-talsliv är i sig värt att uppmärksamma. Det måste vara i det närmaste unikt. Jag kan till exempel inte låta bli att tänka på William Shakespeare, som ändå levde snäppet senare, men som lämnat efter sig betydligt fler frågetecken.

Allra mest fascinerar nog ändå själva tidsbilden, inte minst av Erasmus senare år. Det blev nämligen långt ifrån den ljusnande framtid han föreställt sig. Det nya mediet, boktryckarkonsten, förde med sig enormt mycket gott, men långt ifrån enbart. Möjligheten att sprida idéer med ny hastighet kunde också bli farlig. Kan vi månne känna igen oss?

Det är en påtagligt klassisk biografi Burton skriver, även om hon valt att kalla den ”en essäberättelse”, och referenserna till nutiden är ytterst sparsamma. Jag kan tycka att det är lite synd, för vi kan ju aldrig se historien annat än utifrån den tid vi befinner oss i själva, och det finns så många spännande paralleller att dra. Fast visst, det kan ligga en poäng i att lämna sådant till läsarna också.

Exempelvis ligger Gutenberggalaxens nova rätt i tiden såtillvida att den landar mitt i ett uppmärksammat reformationsjubileum (eller ja, vi lyckades kanske mest med att uppmärksamma påven, men det var egentligen reformationen som var föremål för firandet). Burton ger inte precis bilden av Martin Luther och hans uppror som särskilt mycket värt att fira. Visserligen var Erasmus också skeptiskt till en hel del i den katolska kyrkan, men han trodde ju på dialog och på stegvis förbättring. Luthers svavelosande anhang är däremot mest downright scary.

Det var med oro och sorg i hjärtat som Erasmus under sina sista år i livet tvingades konstatera att hans omhuldade nya medium, boktryckarkonsten, tvärtemot hans ideal kunde användas också för att hetsa till fanatism och våld.

dagensbok.com » Erasmus av Rotterdam

Laurent Binet "Civilisationer"

Similar Posts:

Nina Burton "Gutenberggalaxens nova"

Similar Posts: