”Att på detta sätt se på andra individer och förhålla sig till dem utifrån egna referensramar är inget onormalt”, skriver idéhistorikern Monica Libell i Djurens idéhistoria:

Människor har alltid skapat stereotyper och klassificeringar i sin iver att ordna tillvaron. Men det innebär också ett främlingskapande som genererar föreställningar om skillnader, vilka förstås i termer av bra och dåligt, och i förlängningen vad som är värdefullt och värdelöst.

Bara begreppet. Djur. Är det egentligen alldeles självklart att alla levande varelser, människor uteslutna, buntas ihop i en grupp, från myggor till blåvalar, från chimpanser till ålar, och så vidare? Är vår tillvaro, våra möjligheter, våra behov, så väsensskilda från andra varelsers? Det beror mer på vad vi har behov av att se, menar Lidell, än på vad som faktiskt kan finnas att upptäcka.

Wittgenstein skrev ”Om lejon kunde tala skulle vi inte förstå dem”. I Djurens idéhistoria har sex olika forskare – förutom Libell Jakob Christensson, Karin Dirke, Gunnar Eriksson, Jonnie Eriksson och Nils Uddenberg – framför allt intresserat sig för hur vi burit oss åt när vi lyssnat.

Många av uppsatserna stämmer ganska klockrent in på mina fördomar om idéhistoria. Det är trivsamt, lite underhållande och tänkvärt och det handlar främst om intellektuella vita män för länge sedan. Män som kartlagt, beskrivit och spekulerat kring flyttfåglar, insekters beteenden eller blandformer mellan människor och djur.

Därmed inte sagt att det skulle vara ointressant. Här föds många av de moderna naturvetenskaperna – och de gör det i en ohelig allians med allsköns myter och spekulationer. Hur liten eller fullständigt påhittad kunskap man än har haft, och hur snåriga bevisgångarna än varit, så alltid har vetenskapsmän varit lika säkra på sina sanningar. Det kan möjligen vara en sund sak att hålla i huvudet.

För som Monica Libell, vars helhetsbeskrivning av djur- och människosyn ”Från kolonialism till posthumanism” hör till antologins stora behållningar, poängterar: våra vetenskapliga sanningar betyder ju en hel del för hur vi behandlar varelserna omkring oss. Tillsammans med Nils Uddenberg, som beskriver vårt komplicerade förhållande till aporna i ”Från helvetet till paradiset”, är hon också den som för idéhistorien in i nutiden.

Uddenberg tar sin utgångspunkt i ett par poliser i Rosengård i Malmö som för inte så längesedan placerade tillmälen som ”apdjävel” bland nyhetsrubrikerna. Nog säger det en hel del om våra relationer med våra närmaste släktingar bland djuren – och inte så lite, tyvärr, om oss själva och vår mänsklighet.

Similar Posts:

• Intressant om Linnés psykologi
• En förutsättning för att förstå vår samtid
• Natur och Kultur-pris till Uddenberg
• En beklaglig sanning
• Människan har en defekt

Med Västerlandets idéhistoria 1800-1950 lyckas Eriksson på ett magnifikt sätt skapa en översikt över denna tids idéer. Han undviker att lägga för stor vikt på personer, så en läsare som vill ha grundliga genomgångar av Hegel, Schopenhauer, Nietzsche, Wittgenstein, Popper och de andra av den här tidens stora tänkare får söka på annat håll, här bjuds läsaren i någon form essensen av vad dessa stod för. Eriksson fokuserar istället på sammanhanget, på tidsepokens olika rörelser och vetenskapliga upptäckter. Olika specialvetenskaper som psykologi, kemi, fysik och medicin ägnas genomgångar och det är förvånansvärt lätt att hänga med i Erikssons resonemang. Det är oerhört allmänbildande läsning och man erbjuds en djupare förståelse för andra världskriget och nazismen och den moderna vetenskaps- och världssynen sätts in i ett större sammanhang.

Grunden till vår historiesyn med dess fokus på statsmakten hittas i 1800-talets tänkande, man kan tveklöst ifrågasätta valet av denna historiesyn, en grundläggande historieundervisning bör lägga fokus på tänkandets historia och sätta statsmakten i förhållande till denna. Detta är en särskilt intressant fråga i den svenska samtiden med tanke på frågan om historieundervisningen, huruvida den borde vara obligatorisk är en fråga som onekligen borde föregås av hur historieundervisningen borde se ut, om man först definierar vad ämnet skall innehålla blir det lättare att ta ställning till om det borde vara obligatoriskt, som det är nu i Sverige är det närmast en självklarhet att historieundervisningen bör fokusera på statsmakten, därmed får historieundervisningen en skev och enligt mig felaktig fokus och det är tveklöst av intresse att åtminstone ifrågasätta denna historiesyn, som sagt, innan vi besvarar frågan om vad som är meningen med livet borde vi kanske först bestämma oss för om det överhuvudtaget finns en mening med livet.

Det här är en bok som är så pass allmänbildande att jag tycker att alla borde läsa den, boken erbjuder kunskaper som man kan tycka borde vara allmängods. För den idéhistoriskt oinvigde kan det vara idé att läsa Svante Nordins Filosofins historia först, som också den är en översiktsmässig genomgång av idéhistorien, med den skillnaden att denna sträcker sig från 600-talet f.Kr. och fram till 1900-talet. Vad gäller 1800-1950 är det dock tveklöst värt att komplettera med att läsa Västerlandets idéhistoria 1800-1950, detta eftersom den förra som titeln implicerar fokuserar på filosofins historia och filosofin i den senare bara är en del av många, filosofin som i begynnelsen är all vetenskaps moder bantas under 1800-talet kraftigt ner då olika delar av den bryter sig ut och definieras som vetenskaper, kvar står frågan om filosofins relevans och uppgift, kanske är filosofins roll inte längre att erbjuda världsåskådningar, denna roll har vetenskapen tagit på sig, kanske är filosofins framtida roll individuell, där vi bygger en egen livsåskådning med vetenskapen, våra egna åsikter och värderingar som grund.

Den här boken innehåller med andra ord kunskaper som alla borde ha men förmodligen alltför få i slutändan faktiskt har och om du känner att du är en av dem som har en allför bristfällig bildning inom detta område rekommenderar jag tveklöst att läsa denna bok, den kommer inte bara att ge dig en högre grad av allmänbildning, den har potential att förändra ditt sätt att se på världen.

Similar Posts:

• Att samspråka med lejon
• Den monomaniske filosofen
• En klok man summerar sitt liv
• Okänd för många – nu högaktuell
• En svensk Harold Bloom