dagensbok.com » Maria Nygren http://dagensbok.com En ny bokrecension varje dag Sun, 30 Aug 2026 22:00:13 +0000 sv-SE hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.6 Maria Nygren "Fjärde riket" http://dagensbok.com/2013/10/30/hitler-pa-hogstadiet/ http://dagensbok.com/2013/10/30/hitler-pa-hogstadiet/#comments Tue, 29 Oct 2013 23:00:32 +0000 Alice Thorburn http://dagensbok.com/?p=63072 Frågan den här boken utgår från tror jag många ställt sig: vad var det egentligen som gjorde att Hitler kunde entusiasmera och få med sig så många på sina idéer? Vad var det han gjorde rätt? Här ställs frågan av Blenda, som börjar i en ny klass mitt under höstterminen i nian och hamnar rakt i ett ormbo av maktstrukturer, tröttsamma roller som varit självklara länge, där klassens mest populära tjej härskar oinskränkt och övriga, både lärare och elever, intar sina positioner runt henne utan att ifrågasätta. Blenda finner sig själv inplacerad på ett lågt trappsteg och det är när hon behöver ett sätt att ändra läget som hon låter ämnet för ett grupparbete bli till en metod för att ta makten. Hon ska använda sig av Hitlers tillvägagångssätt. Men intalar hon sig, bara för att göra gott.

Det är en så spännande utgångspunkt att den i sig bär mycket av boken. Blenda skaffar sig allierade i klassen och sätter igång med att störta småpåven Hedvig – genom att ge resten av klassen något gemensamt att tro på, genom att skapa en positiv känsla av gemenskap, men också genom att peka ut och utesluta en person. Det som sedan händer är inte förutsägbart på detaljnivå men väl i det stora: Blenda nöjer sig inte med att vända på rollerna, hon hittar fler saker hon vill ha och ändra på, och går förstås mot att själv bli despoten hon nyss ville störta.

Blenda är en intressant karaktär, manipulativ och makthungrig, men inte ond och inte omänsklig, tvärtom lätt att känna igen sig i. Själv funderar jag en del på om det med automatik måste gå så som det gör för henne här: blir maktmissbruk alltid konsekvensen av att använda metoder som en gång lett till det? Skulle man i någon situation kunna skapa något gott med Hitlers metoder (märk väl: inte hans ideologi)? Maria Nygren svarar inte på den frågan, men boken väcker den.

I övrigt är det en bladvändare, spännande och välskriven, med fina skildringar av huvudpersonernas familjer och klassens makthierarki. Maktens dragningskraft, den berusande känslan av att få människor med sig, lyckas Nygren fånga väl. Det finns invändningar: ibland bygger intrigen väl mycket på tillfälligheter som spelar historien i händerna, ibland köper jag inte reaktionerna som följer på olika handlingar. Men som sagt, idén är här så stark att detta blir sekundärt. Fjärde riket är en väldigt intressant bok.

Similar Posts:

]]> http://dagensbok.com/2013/10/30/hitler-pa-hogstadiet/feed/ 0 Vecka 44: barn- och ungdomsboksvecka på dagensbok.com http://dagensbok.com/2013/10/28/vecka-44-barn-och-ungdomsboksvecka-pa-dagensbok-com/ http://dagensbok.com/2013/10/28/vecka-44-barn-och-ungdomsboksvecka-pa-dagensbok-com/#comments Mon, 28 Oct 2013 20:04:21 +0000 Anna Carlén http://dagensbok.com/?p=63149 Idag startade Dagensboks traditionella barn- och ungdomsboksvecka. Först ut är tre recensioner av Ella som har det gemensamt att de handlar om barn och ungdomar med föräldrar som håller på att skiljas. I Du & jag, Katarina von Bredows fina första bok för mellanåldern, är det elvaåriga Andreas som råkar läsa ett sms som stället allt på huvudet. I Ida Pyks Bättre snart är det Sofia som inte bara måste dela sitt hem mellan mamma och pappa utan också acceptera att det för in nya människor i hennes liv (eller snarare gamla, fast på nya sätt), och i En varm vinter av Christina Wahldén drar artonåriga Alex till Australien för att slippa undan sina självcentrerade föräldrar.

Alice skriver om Fjärde riket av Maria Nygren på onsdag, en idéroman där tre högstadietjejer försöker ändra maktförhållandena i klassen med hjälp av Hitlers metoder. Väldigt intressant och spännande.

På lördag blir det bilderböcker. Bland andra Klara Perssons Maximilian och Minimilian, en bildmässigt anarkistisk och innehållsmässigt oförutsägbar och ömsint bok om att vara stor och liten. Och Lena Sjöbergs Cirkusloppor på luffen, berättelse på rim om loppor som drar sig fram på olika jobb i Madrid. Rolig, sorglig och vacker historia som i mycket handlar om migration. Båda bilderböckerna är Augustprisnominerade.

Det blir också tävling. Under hela veckan kan ni vinna t-shirts med Jenny Jägerfelds ”Jag är ju så jävla easy going” som motiv. Självklart skriver vi också om Jenny Jägerfelds roman senare i veckan.

Similar Posts:

]]> http://dagensbok.com/2013/10/28/vecka-44-barn-och-ungdomsboksvecka-pa-dagensbok-com/feed/ 1 Maria Nygren "100 meter lycka" http://dagensbok.com/2012/06/03/maria-nygren-100-meter-lycka/ http://dagensbok.com/2012/06/03/maria-nygren-100-meter-lycka/#comments Sat, 02 Jun 2012 22:00:48 +0000 Ella Andrén http://dagensbok.com/?p=47480 100 meter lycka: kicken i den fysiska prestationen, att ha pressat kroppen, i total kontroll över muskler och reaktionsförmåga. 100 meter löparbana, en perfekt start och så publikens vrål. Nytt svenskt rekord. Hyllningar. Familjens stolthet och lillasyster Sussi lite avsides, lite avundsjuk kanske.

17-åriga Ninna springer, löper med perfekt precision – men bara i fantasin. I verkligheten är hon sängliggande, förpassad till ett mörklagt rum. Hon har en mystisk reumatisk sjukdom, SLE, som gör att hennes immunförsvar liksom kortsluter, angriper den egna kroppen. Hon har svårt att röra sig, får utslag och tål inte solljus. Ninna vårdas i hemmet av sina föräldrar och av hemtjänsten, går inte i skolan och verkar inte heller ha några kompisar. Alla bilder och saker som påminner om livet innan sjukdomen har hon plockat undan. Allt sådant bara understryker att livet pågår någon annanstans.

Så börjar en ny person i hemtjänsten, en ung kille, Munir, som pluggar till läkare och som sakta lyckas bryta Ninnas isolering. Han drar i gång sjukgymnastik och får henne att börja drömma om att ta sig utomhus igen, till parken tills när körsbärsträden blommar. Det är ju bara 100 meter dit. Men 100 meter kan vara ohyggligt långt.

Det är en väldigt egen och påträngande situation Maria Nygren skildrar i debutromanen 100 meter lycka. Isoleringen, hjälplösheten och rädslan för att hoppas för mycket. Alla motstridiga känslor som uppstår i en familj när någon blir allvarligt sjuk, på en gång tar väldigt mycket plats och håller på att förtvina. Kärleken, avundsjukan och svårigheten att kommunicera de båda systrarna emellan hör till romanens verkliga styrkor.

Kontrasten mellan fantasivärldens löpning och verklighetens sängliggande är också påtaglig. Ninnas familj värjer sig mot fantasivärlden, som om den vore ett hot, något direkt farligt, och inte bara välbehövlig verklighetsflykt. Munir uppmuntrar istället, men till slut blir frågan om inte familjen ändå hade rätt, och vad det i så fall ska betyda. Om löpningen är Ninnas Nangijala, en lockande värld bortom vår egen. Ett steg vidare.

Det finns mycket starkt och lovande i 100 meter lycka, och samtidigt blir det lite mycket. På ett sätt känns det stört att skriva så; den här förfärliga sjukdomen finns ju tydligen på riktigt, även om Ninnas variant verkar ovanligt allvarlig och dramatisk. Nygren har också velat berätta så många historier, mest om Ninna men samtidigt ur nästan alla inblandades perspektiv, och den bredden går ibland ut över berättelsen djup. Hon hade kunnat tona ner den några steg och ändå kunnat lita på att Ninnas historia är en historia som berör.

Similar Posts:

]]> http://dagensbok.com/2012/06/03/maria-nygren-100-meter-lycka/feed/ 0