Ska man plocka ut en devis för Johan Ehrenbergs och Sten Ljunggrens Ekonomihandboken blir den utan tvivel istället ”Det FINNS alternativ!” På omslaget definieras den som ”En bok om ekonomi, politik, vinst, lön, lögn och myt. Ett försök att bryta maktlöshetssjukan.”

Det är så underbart galet ambitiöst. Ekonomi genomsyrar ju nästintill allting och i dagens politiska debatt är ekonomi alfa och omega, svaret på livet, universum och allting. Så då vill författarna ge oss en grundbok i det. På 582 sidor behandlar man löner, pengar, finansmarknaden, de ekonomiska kriserna, de ekologiska kriserna, miljöpolitik, jämställdhet och global rättvisa, fattiga och rika i Sverige och världen, pensioner, invandring, arbetslöshet, statsskulden, den offentliga sektor, skatter, hur ett alternativt samhälle skulle kunna se ut … Galet ambitiöst.

Om 582 sidor ändå låter mycket är de ändå förvånansvärt lättslukade. 18 avdelningar är uppdelade i korta kapitel, ofta på bara ett uppslag eller några sidor. Dessutom finns det gott om lättbegripliga diagram och figurer och dessutom rikligt med illustrationer, både Håkan Elofssons snygga foton och Ulf Lundkvists karaktäristiska teckningar.

Dessutom gillar jag tonen, att författarna är så tydliga med vad som är åsikter och myter. Det gäller både vad som är egna åsikter och påståenden man kan stöta på i debatten. Är det till exempel så att ökade löner driver upp priserna, eller att företagen går på knäna inför de anställdas oskäliga krav? Nej, ett enkelt diagram pekar på att det nästan alltid är precis tvärtom, prisökningarna kommer först. Och av företagens vinster har lönernas andel länge minskat, medan alltmer istället går till aktieutdelningar.

Självklart kan en enda bok inte täcka in allt. Ju mer jag kan om ett område desto mer stör jag mig på hur författarna förenklar, men det är klart att man måste förenkla för att alls kunna skriva den här typen av bok. Ibland tycker jag att de har fel (till exempel när det gäller EU och eurosamarbetet) och någon gång att de är helt ute och cyklar (som när de helt verkar ha missat poängen med en alkoholskatt), men framför allt uppskattar jag ambitionen. Mycket.

Det är så lätt att bli slagen i huvudet med ekonomi. Så lätt att känna sig dum och låta sig tystas. Ekonomihandboken är ett old school folkbildningsförsök att ge läsaren grundkunskaper, att våga ifrågasätta, våga tänka och till och med räkna själv. På de sista sidorna har författarna själva skisserat ett ”ekosocialistiskt program” med satsningar och finansieringsförslag för ett mer rättvist och ekologiskt hållbart samhälle. Så här tänker vi. Vad tycker du?

Det är ett handfast försök att återta initiativet, att bota oss från ”maktlöshetssjukan” från föreställningen att det måste vara så här, att det är någonting med globaliseringen eller EU eller finanskrisen och ekonomiska nödvändigheter som gör att politiken måste gå i en viss riktning. Det är ju inte så. Världen har aldrig varit rikare. Det är bara frågan om hur vi vill fördela resurserna.

Similar Posts:

• Gör mindre, njut mer – och rädda världen
• ”Är det gröna ett klistermärke att sätta på etanolbilen eller en revolutionär kraft?”
• Starka argument för ett mer jämlikt samhälle
• Jämlikhet für alle!
• Plottrig introduktion till ekonomi

Nu har föredragen (eller artiklar på samma tema som respektive talare uppehöll sig kring) samlats i en antologi, betitlad En annan värld är möjlig – Attacs slogan. Om något visar antologin en sak tydligt; hur föga ny Attac-rörelsen egentligen är. Bland talarna återfinns en lång rad representanter från äldre folkrörelser; biståndsorganisationer, kyrkor och trossamfund, miljöorganisationer, fackföreningar, politiska partier etc, etc. Det är faktiskt ganska få av personerna som inte representerar någon organisation. Nu behöver ju inte det vara något negativt. Tvärtom, Attac har på så sätt dragit lärdom av andra organisationers erfarenheter, och kan bygga vidare på det. Det vore ju dumt att försöka uppfinna hjulet på nytt. Men innehållet blir ju därmed också därefter.

Det är som sagt en rad (åtminstone inom alternativrörelserna) namnkunniga talare som återfinns i boken; allt ifrån Johan Ehrenberg till Kenneth Hermele, från Göran Greider till Maud Johansson, från Sven Lindqvist till Bim Clinell. Men det som gör sig väl som ett tal blir inte alltid lika lyckat i artikelform. Vi skrapar på ytan på ett flertal ämnen, men djupdykningarna saknas. Att lyssna till ett par föredrag kan vara ett bra sätt att bli introducerad till ett ämne. Men 20-talet introduktionsartiklar på en lång rad olika teman, i en 400 sidor tjock bok, är kanske lite tungt i sin helhet? Boken är inte dålig på något sätt, men bör nog läsas selektivt snarare än från pärm till pärm.

Under helgen då evenemanget bedrog sig var jag själv sysselsatt med att försöka koordinera verksamheten i ett av rummen, så jag är väl åtminstone lite ”medskyldig”. Men det som slår mig i en genomläsning av den här samlingen artiklar är hur lite boken (och talen) egentligen handlar om det titeln säger; den här möjliga, andra världen. För hur annorlunda värld är det egentligen talarna/skribenterna förespråkar? Hur radikala är förslagen de kommer med? I vilken mån kommer man ens med förslag på hur en annan värld skulle se ut? Föga, skulle jag säga. Bristen på visioner om ett verkligt alternativ är väl kanske ett av den moderna vänsterns stora problem. Även Attacs.

Similar Posts:

• ”En annan värld är möjlig – och förbaskat nödvändig”
• Trendig men överflödig
• Globaliserings kritiker talar
• Stenhårt och tungt om samtida svensk politik
• En åstundande katastrof?