I vissa fall kan fokuset på våld och konflikter kanske vara befogat, som exempelvis i kapitlen om Irak och Palestina, där ockupationerna (USA:s respektive Israels) av arabiska områden har lett till mycket blodiga konflikter, vilka i en del fall har fått muslimska förtecken. I andra fall, som i Hjärpes skildring av exempelvis Indonesien, Nigeria eller Jordanien, kan bokens fokus enbart på de militanta muslimerna kännas direkt missvisande om meningen är att skildra muslimer i allmänhet (vilket titeln ger sken av), eftersom de militanta sekterna där förefaller vara tämligen marginella fenomen i sina respektive länder.

Även om man är på det klara med att skildringen enbart fokuserar på de militanta islamisterna så känns det som att boken mest skrapar på ytan av händelseutvecklingen. Den allra största av boken ägnas nämligen enbart åt att beskriva viktiga händelser i de muslimska länderna under de senaste fem åren i kronologisk ordning.

Det kan i och för sig vara en välgärning att vara noga med att skildra händelseförlopp i detalj, eftersom man sällan får en så här sammanhängande och saklig genomgång av utvecklingen i nyhetsfloden. Men det är synd att Hjärpe inte samtidigt passar på att presentera särskilt mycket egna slutsatser om utvecklingen.

I ett par av kapitlen, som exempelvis det om Muhammed-karikatyrerna, eller kapitlet om islamisternas världsbild, finns det en del analys av utvecklingen, vilket också gör de kapitlen till betydligt intressantare läsning än de andra. I det stora hela känns dock denna bok som något av ett bottennapp från Hjärpe, som annars brukar prestera mycket bättre än så här.

Similar Posts:

• Tolkningar vs. tolkningar
• Tankar om islam och terrorism
• Islam – ja, det handlar om oss
• Allahu akbar – Gud är större
• Hela befolkningen som gisslan

Nu senast har Leopard förlag publicerat svaren på de 99 vanligaste frågorna om islam som författarna brukar möta. Redaktör är den namnkunnige islamologen Jan Hjärpe och till sin hjälp med att svara på frågorna har han en rad andra religionshistoriker från Lunds universitet. Här finns frågor som om islam verkligen föreskriver att kvinnor ska bära slöja, hur islam ser på fenomen som hedersmord, antisemitism och självmordsattentat eller alkoholkonsumtion. Här finns också frågor som beskriver bakgrunden till hur islam uppkom, splittringen i olika grenar (framförallt sunni- respektive shia-islam), liksom relationen till andra religioner.

Svaren, betonar Hjärpe i boken, kommer från sekulära religionsvetare – och inte från troende muslimer som förespråkar en viss uttolkning av islam. Det gör också att svaren är balanserade och problematiserande, snarare än enkla och solklara.

För den som vill tolka författarna och/eller islam illvilligt kan man kanske tycka att svaren är slingrande, undvikande – framförallt vid de mer känsliga frågor, som islams syn på antisemitism. Men då missförstår man det viktigaste budskapet i den här boken; hur man ser på vad islam innebär bygger på hur man väljer att tolka al-Quran (Koranen), hadith (ideal/mönster) som profeten levde efter, samt sunna (uttolknings-/rättstraditioner) som utvecklats under århundradena.

Och precis som för många andra religioner handlar det om att muslimer väljer att tolka källorna på ett sätt som passar den uppfattning de vill försvara. Vill man exempelvis försvara att kvinnor ska bära slöja går det att hitta och tolka passager i Koranen på det viset. Å andra sidan kan man också tolka dessa passager på andra sätt. Och det finns alltid någon auktoritet att hänvisa till för att hävda att just den egna uttolkningen är den rätta…

Similar Posts:

• Allahu akbar – Gud är större
• Islam i ett nötskal
• Islams upphovsman i närbild
• Humanistisk muslim förklarar islams guldålder
• Tankar om islam och terrorism

Boken tar upp frågor som huruvida demokrati är förenligt med islam, och omvänt – men också med vårt eget samhälle. Religiositet i muslimska länder, liksom olika konspirationsteorier, är andra ämnen som Hjärpe tar upp.

Självmordsattentaten och den 11:e september kommer självklart med – men titeln till trots är det inte så otroligt framhävt i den här boken. Hjärpe ägnar enbart ett kapitel av boken till att diskutera vad han kallar ”11 september-syndromet”. Attentaten, menar Hjärpe, var helt klart världens mest framgångsrika terroraktion. Syftet med aktionen, att ingjuta skräck hos amerikanarna, har attentatsmännen utan tvekan lyckats med. Aldrig tidigare har USA hotats så uppenbart som nu, och sällan har väl USA varit så rädd för det. Den arroganta supermakten hade rubbats.

Svaret från USA lät ju heller inte vänta på sig i form av ”kriget mot terrorismen”. Det här har lett till en situation där båda sidor tillgriper symbolspråk för att vinna opinionen. Och båda sidor tecknar en mycket svart-vit bild av konflikten; ont mot gott. Men islam är något annat än några fundamentala extremister, minner Hjärpe. Vi får aldrig falla in grova generaliseringar om en hel religion.

Boken inleds också med ett biografiskt kapitel där författaren försöker förklara hur det kommer sig att han blev intresserad av just islam. Tusen och en natt spelar här en central roll för en ung Hjärpe, och har sedan kommit att leda in honom på studier om mellanöstern. Andra förebilder presenteras också. I ett senare kapitel går Hjärpe vidare och presenterar några av de doktorander som har kommit att stimulera och lära honom mycket genom åren.

Det är en kort men tänkvärd bok Hjärpe har producerat. Vissa kapitel är måhända mindre intressanta för den som är mer intresserad av islam som fenomen, än av Hjärpe som person, men även dessa kapitel har sina viktiga poänger. Kanske fungerar boken mindre bra enskilt om man inte är så bevandrad inom islam och muslimska samhällen, men säkerligen ypperligt som ett komplement till någon bra grundbok i ämnet.

Similar Posts:

• Tolkningar vs. tolkningar
• Islam i ett nötskal
• Militanta muslimer
• Islam och Europa – oförenliga storheter?
• Humanistisk muslim förklarar islams guldålder