<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Aung San Suu Kyi</title>
	<atom:link href="https://dagensbok.com/etiketter/aung-san-suu-kyi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Apr 2026 22:00:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Jesper Bengtsson &quot;Aung San Suu Kyi - en kamp för frihet&quot;</title>
		<link>https://dagensbok.com/2015/10/24/en-levande-frihetssymbol/</link>
		<comments>https://dagensbok.com/2015/10/24/en-levande-frihetssymbol/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 23 Oct 2015 22:00:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Aung San Suu Kyi]]></category>
		<category><![CDATA[Biografi]]></category>
		<category><![CDATA[Burma]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Jesper Bengtsson]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=78185</guid>
		<description><![CDATA[Sedan den burmesiska oppositionsledaren Aung San Suu Kyi släpptes ur sin decennielånga husarrest i slutet av 2010 och faktiskt kunnat verka, om än fortfarande i en militärdiktatur, som politiker har hennes stjärnglans mattats något. Hon har bland annat fått hård kritik för sin försiktighet med att kritisera behandlingen av Burmas etniska och religiösa minoriteter. Den [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Sedan den burmesiska oppositionsledaren <strong>Aung San Suu Kyi</strong> släpptes ur sin decennielånga husarrest i slutet av 2010 och faktiskt kunnat verka, om än fortfarande i en militärdiktatur, som politiker har hennes stjärnglans mattats något. Hon har bland annat fått hård kritik för sin försiktighet med att kritisera behandlingen av Burmas etniska och religiösa minoriteter.</p>
<p>Den här versionen av Jesper Bengtssons biografi över Aung San Suu Kyi är emellertid utgiven 2011, när oppositionsledaren ännu var mindre av realpolitiker och mer av klart lysande symbol för kampen för demokrati och mänskliga rättigheter världen över. I Burma – av diktaturen omdöpt till Myanmar – har hon varit det inte minst i analogi med sin far, frihetshjälten <strong>Aung San</strong>, som slogs mot det brittiska kolonialväldet och andra världskrigets japanska ockupation och valdes till Burmas första premiärminister 1947, bara för att strax därefter mördas.</p>
<p>Ändå var det först i och med proteströrelsen 1988 och militärjuntans brutala gensvar som Aung San Suu Kyi blev en central gestalt i burmesisk politik. Dessförinnan förde hon en relativt tillbakadragen tillvaro som akademiker och småbarnsförälder i Oxford, gift med en engelsman. Efter 1988 kom hon att tillbringa sammanlagt 15 år i husarrest, isolerad från sin familj och oförmögen att resa ifrån Burma, eftersom militärjuntan omöjligt skulle låta henne komma tillbaka igen.</p>
<p>Journalisten Jesper Bengtsson har skrivit flera böcker om Burma, men det är först i januari 2011 som han fått tillfälle att möta Aung San Suu Kyi själv. Det gör att <cite>En kamp för frihet</cite> till stor del består av andrahandsinformation, men ger samtidigt kanske en bredare skildring och en nödvändig distans till sin huvudperson. På så sätt har boken, som nu har några år på nacken, förmodligen blivit mer långsiktigt läsvärd än om fokus legat mer på huvudpersonen själv.</p>
<p>Aung San Suu Kyi är exceptionell och fascinerande, men Bengtsson lyfter samtidigt fram hur västerländska mediers fixering vid henne faktiskt har spelat juntan i händerna. När hon hållits undan medierna har också intresset för situationen i Burma svalnat: ”Den etniska rensningen och övergreppen längs Burmas gränser räckte inte till för den västerländska pressen. De ville ha Aung San Suu Kyi, annars fick det vara”.</p>
<p>Ett viktigt tema i Bengtssons bok är den vanskliga övergången till demokrati, ”från befrielse till frihet”, ett tema som förstås är aktuellt på många håll i världen. Medan diktatorer gärna hävdar att demokrati är ett västerländskt påfund och därför inget för dem – och inte sällan får stöd både av självgoda västerländska ledare och extremare kulturrelativister – tecknar Aung San Suu Kyi och Burmas demonstrerande munkar en buddhistisk demokratisk tradition.</p>
<p>Inte oväntat är Bengtsson också kritisk till världssamfundets flathet inför de burmesiska folkens desperata situation – också det ett högst aktuellt tema. Inte minst den arabiska våren har ju fått allt fler att fråga sig hur rimligt det egentligen är att demokratiskt valda ledare väljer att samarbeta med diktatorer. Den enskilda statens integritet, rätten att avsäga sig inbladning utifrån, har varit en grundbult i internationell politik – åtminstone retoriskt sett – sedan kolonialväldenas fall. Men vems självständighet är det man respekterar om man okritiskt accepterar ledare utan demokratiskt stöd från sitt folk? De mäktigas rätt till oinskränkt makt?</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="https://dagensbok.com/2003/07/04/shelby-tucker-burma-the-curse-of-independence/" rel="bookmark" title="juli 4, 2003">Burma – bortglömt land, bortglömd kamp</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2000/12/07/john-pilger-den-dolda-dagordningen/" rel="bookmark" title="december 7, 2000">Angelägna reportage</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2013/10/17/vi-och-de-igen-och-igen/" rel="bookmark" title="oktober 17, 2013">Vi och De. Igen och igen.</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2018/09/06/david-van-reybrouck-emot-allmanna-val/" rel="bookmark" title="september 6, 2018">En annan demokrati är möjlig?</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2003/07/04/pilar-aguilera-chile-the-other-september-11/" rel="bookmark" title="juli 4, 2003">11:e september del 1</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 576.777 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://dagensbok.com/2015/10/24/en-levande-frihetssymbol/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Shelby Tucker &quot;Burma – the curse of independence&quot;</title>
		<link>https://dagensbok.com/2003/07/04/shelby-tucker-burma-the-curse-of-independence/</link>
		<comments>https://dagensbok.com/2003/07/04/shelby-tucker-burma-the-curse-of-independence/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 03 Jul 2003 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Klas Rönnbäck</dc:creator>
				<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Aung San Suu Kyi]]></category>
		<category><![CDATA[Brittiska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Burma]]></category>
		<category><![CDATA[Droger]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[På engelska]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Shelby Tucker]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=1135</guid>
		<description><![CDATA[Aung San Suu Kyi har än en gång släppts efter den senaste perioden av husarrest. Förhoppningsvis kan det vara början till slutet för en militärdiktatur som har härskat under allt för lång tid i Burma. Sannolikt är det dock inte det. Ända sedan Burmas självständighet 1948 så har landet lidit under ett inbördeskrig. Att inbördeskriget [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Aung San Suu Kyi</strong> har än en gång släppts efter den senaste perioden av husarrest. Förhoppningsvis kan det vara början till slutet för en militärdiktatur som har härskat under allt för lång tid i Burma. Sannolikt är det dock inte det. Ända sedan Burmas självständighet 1948 så har landet lidit under ett inbördeskrig. Att inbördeskriget har försvunnit från det allmänna medvetandet beror nog till största delen på att landet uppmärksammas så lite över huvud taget.</p>
<p>Sedan många decennier har landet också styrts av en militärregim, som tillhör de mest brutala i världen. Alla aspirationer och drömmar om demokrati har än så länge krossats brutalt. Militären är landets ledande kraft, inte bara därför att de kontrollerar våldsmakten utan också därför att de äger en lång rad av landets företag. Det gör att många civila människor är beroende av dem för sitt uppehälle.</p>
<p>Trots diktaturen har omvärlden knappast reagerat. Den lilla demokratirörelsen har fått litet gehör för sina krav om att exempelvis bojkotta landet &#8211; och det är enbart efter stora påtryckningar från folkrörelser som olika bolag har börjat dra sig ut.</p>
<p>I den här boken beskriver författaren Burmas tragiska historia fram till idag. Vi får en bakgrund av äldre historia, men tonvikten ligger på historien från och med självständighetskampen fram till idag. Här spelade Aung San Suu Kyis far, <strong>Aung San</strong>, en mycket central roll, vilket speglas i boken. Men boken försöker också gå bortom den enkla motsättningen (diktatur-regimen vs demokratiförespråkare), och visa på många av de mindre kända motsättningarna.</p>
<p>Tucker argumenterar för att det är många faktorer som har försatt landet i dess nuvarande situation. Det är allt ifrån konflikter mellan rivaliserande etniska och politiska grupper under självständighetskampen (vilka aldrig lösts, och än idag infekterar landets politiska liv) till den ökända narkotikahandeln.</p>
<p>Burma är nämligen en av världens största producenter av framförallt opium. Många av de rivaliserande små gerilla-arméerna finansierar sin krigföring med hjälp av narkotikaodlingar. Men inte bara de, menar Tucker. Även militärregimen har varit djupt involverad i opiumodlingarna. Det här ledde till att USA-understödda försök att utrota opiumodlingarna tvärt om försvårade situationen, och ledde till en allt mer ökad produktion.</p>
<p>För en lekman på området är det därför ibland ganska svårt att hänga med &#8211; boken hade kanske tjänat på ett extra varv av omstruktureringar. Men trots det är boken högeligen intressant, för att öka kunskaperna om detta allt för bortglömda land.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="https://dagensbok.com/2015/10/24/en-levande-frihetssymbol/" rel="bookmark" title="oktober 24, 2015">En levande frihetssymbol?</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2002/02/14/john-v-mitchell-m-fl-the-new-economy-of-oil/" rel="bookmark" title="februari 14, 2002">Amerikansk hegemoni säkrar oljetillgången</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2003/07/04/mauricio-rojas-carmencitas-sorg/" rel="bookmark" title="juli 4, 2003">Rojas övertygar inte</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2004/10/22/toby-shelley-endgame-in-western-sahara/" rel="bookmark" title="oktober 22, 2004">Västsahara &#8211; kvarglömd koloni</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2021/12/19/107583/" rel="bookmark" title="december 19, 2021">Enkelspårig skildring av mångfacetterat land</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 361.760 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://dagensbok.com/2003/07/04/shelby-tucker-burma-the-curse-of-independence/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
