Med en viss motvillighet valde jag ändå att ge boken en chans, den var ju trots allt snyggt formgiven (liksom alla andra böcker som Tivoli gett ut genom åren).

Min misstro var inte heller helt ogrundad. Hopplös och hatad av alla handlar om ett par mycket uttjatade ämnen: mediavärldens avigsida samt nittiotalets desillusionerade jakt efter framgång och berömmelse. Inget nytt under läslampan, alltså. Man har sett, hört och läst allt om detta redan.

Men så en otippad överraskning.

Upptäckte nämligen att Toby Young har en sjuhelsikes välvässad penna och stilistisk känsla för det skrivna ordet. Han behärskar även att belysa det till synes förutsägbara ämnet med stor finess, mycket tack vare att han är så självutlämnande. Det ger honom många plus i kanten, även om det kanske luktar lite retoriskt försvarstal över det hela. Men det går an eftersom ändamålet helgar medlen i det här fallet.

De få gånger Toby Young råkar doppa stortån i klaveret (som t.ex. i kapitlet där han ältar relationsproblem som om det vore avsnitt nummer 8749 av Sex & the City), vägs upp av hans egotrippade kvickhet. Resultatet blir engelsk galghumor på hög nivå. Att han dessutom filosoferar kring freudianska spörsmål, drar några riktiga praktspyor på den amerikanska statsmakten/societeten och grillar några kändisar (inkl. sig själv!), gör ju saken bara än mer underhållande.

Han är slipad, Toby Young. På många sätt.

Till och med den gamle räven Einar Heckscher har lyckats fixa till en hygglig översättning. Ett plus bara det.

Vi lär se, höra och läsa mer av Toby Young. Var så säkra.

Similar Posts:

• Värmen från en toasits
• Bakom kulisserna
• En sångare talar ut
• En storsäljande skörd
• Att gå hela vägen