Richard Bird "Dofternas trädgård"

Stina Kållberg — Mon, 16 Apr 2001 23:00:00 +0000

Höjden av njutning är att ha en speciell trädgård bara för rosorna. Drömmen är förstås en jättelik parkanläggning komplett med trädgårdsmästare som tar hand om skötseln…

Just det är väl kanske inte min dröm, men en liten oas av rosor skulle jag väl inte ha något emot, helst klättrande mot en vägg eller liknande så de kan få se lite vildvuxna ut.

Dofternas trädgård är lite för brittisk kanske för min smak, den är lite för anlagd. Jag föredrar en vildare trädgård än de strikta välansade och symmetriska förslagen som ges. De är förvisso väldigt fint, men en parkkänsla som jag inte riktigt kan förlika mig med infinner sig och jag vill inte att min trädgård ska se ut som en park, snarare ska den vara en djungel.

Å andra sidan kan man hämta en hel del tips på hur man kan anlägga en regelrätt djungel genom att ändra de strikta raka raderna till något helt annat, det är själva grunden jag vill åt. Hur man bygger upp schyssta och hållbara former, vilka material som lämpar sig till vad. Min egen fantasi applicerad på Richard Birds lite torra blir en riktigt trevlig kombination.

Men bland alla raka rabatter finns de fantastiska klättrande växterna, de voluminösa och frodiga klätterrosorna, kaprifolerna, luktärterna. Längtansfullt ser jag bilderna och vill bara ha. Jag vill öppna sovrumsfönstret och släppa in en svag doft av kaprifol, jag vill bygga en pergola runt en bänk och kunna sitta där och lukta på blommorna. Självklart ska jag göra ett luktärtstorn. Och att låta en rosenbuske få klättra upp i ett träd är vansinnigt vackert.

Jonathan Buckley har med sina fina bilder lyckats förvandla mig från skeptisk till smått lyrisk då jag kommer fram till slutet av boken, blomsterträdgårdar är inte så dumt ändå, särskilt inte de väldoftande.

Richard Bird "Kökets trädgård"

Stina Kållberg — Sat, 10 Mar 2001 23:00:00 +0000

Få böcker gör mig egentligen lyckligare än trädgårdsböcker, lite underligt kanske med tanke på att de är försvinnande få i min bokhylla. Jag är världens sämsta på växters namn och känner oftast inte skillnad på grönsakerna i trädgårdslandet om det inte finns prydliga markeringar för vad som är mangold och spenat. Men känslan av kraft, frid och harmoni som infinner sig när jag förstulet bläddrar i trädgårdsböckerna i bokhandeln för att strax ställa tillbaka dem är stor. Jag läser alla odlingstips som finns i diverse tidningar och ser gärna på trädgårdsprogram på TV.

Allt sker lite i smyg, inte för omgivningens skull men för att mina egna tillkortakommanden inom odlingens konst alltid infinner sig när jag själv står med jord under naglarna och fuktfläckar på arbetsbyxornas knän. Mina tomater som jag med kärlek odlade i fjol tog sig inte, mina små trädgårdsland jag grävde i brevid mammas när jag var liten var en sorglig syn. Just nu ser mitt utgångsläge lite annorlunda ut, jag har egen trädgård med god planteringsjord. I år ska jag plantera på riktigt, inte i futtiga krukor som torkar ut på balkongen.

Richard Bird ger i Kökets trädgård en saklig, enkel och förnuftig syn på odling. Inga griller sätts in mitt huvud, inga fantastiska prunkande oaser av växter. Det här är en handbok enligt formel 1A. Det är en riktigt praktisk bok, den ger mig det självförtroende jag behöver, den talar om för mig hur jag ska göra med mina sköra älsklingar.

De praktiska utviksbladen jag var skeptisk till i början är faktiskt just praktiska. De innehåller skisser på hur en potager kan byggas, hur man murar ett drivhus för orientaliska kryddor, hur man sätter ihop en tomatampel. Med Richard Bird som min mentor kan jag anlägga ett förtjusande jordgubbsland omgärdat av en buxbomshäck. Jag kan göra en pärontunnel och en bönpergola. Det står listat vad som går åt i material (ungefärligen), vad man behöver för verktyg, sedan följer en steg för steg-genomgång av hur man gör. Fantastiskt!

Det som gör att jag inte genast vill rusa ut i trädgården och börja gräva trots att snön och isen inte gett vika än är att Kökets trädgård i sin saklighet och enkelhet blir tråkig. Någonstans i mitt inre vill jag hänföras av bilder på trädgårdar jag förmodligen aldrig kommer att kunna anlägga själv. Jag vill ha de fantastiska bilderna och de latinska namnen. Tyvärr är istället Kökets trädgård inbunden med ringpärm, den är litet för smal i sitt format för att göra fotografierna rättvisa. Men oavsett kommer den följa med mig ut i myllan så snart snön smälter och jag kommer göra mig en tomatampel.

dagensbok.com » Richard Bird

Richard Bird "Dofternas trädgård"

Similar Posts:

Richard Bird "Kökets trädgård"

Similar Posts: