De båda romanerna ingår i The Austen Project, där kända författare skulle skriva uppdaterade versioner av Jane Austens sex kompletta romaner. Förutom ovan nämnda McDermid och Sittenfeld finns Sense & Sensibility av Joanna Trollope och Emma av Alexander McCall Smith och, ja, sen är det lite oklart vad som egentligen händer med de båda sista titlarna, Mansfield Park och Övertalning. Spekulationerna på nätet tycks vara att det helt enkelt inte gått så bra med det en gång upphaussade Austen-projektet.

Sittenfelds Eligible – en modern version av Stolthet och fördom – är, åtminstone så långt jag läst, den klart största behållningen av projektet. Att den också är den enda av de nyskrivna romanerna som inte rakt av behållit originaltiteln är så vitt jag begriper symtomatiskt. Sittenfeld har verkligen jobbat på att försöka översätta denna träffsäkra och oerhört tidspräglade skildring av det förrförra sekelskiftets äktenskapsmarknad till något som fungerar i nutid.

Det kan inte ha varit helt lätt och nej, Eligible kommer förmodligen inte att som sin förebild gå till litteraturhistorien som ett träffsäkert tidsdokument. Faktiskt skulle jag ha svårt att motivera varför någon som inte kan sin Austen skulle ge sig på den här romanen – men vad gör det? Austen-fans är inte precis någon bristvara (om de sen är bokstavstrogna eller föredrar sin Mr Darcy i genomblöt vit skjorta kan vi låta vara osagt). Att föreställa sig vem av dessa älskade 1800-talskaraktärer som skulle ställa upp i en The Bachelor-liknande dokusåpa, vem som skulle förköpa sig på TV-shop, vem skulle varit IT-miljonär, yoga-tränare, journalist eller hjärnkirurg är helt enkelt en liten fest.

Sittenfeld har producerat en hel rad roliga lösningar på hur Austens giftaslystna intrig kan fungera i nutid, inklusive att göra de äldsta Bennet-systrarna närmare fyrtio, förpassa berättelsen till den övre medelklassens villaförorter i amerikanska Cincinnati och införa fenomen som Obamacare, IVF, hatsex och transsexualitet i handlingen. Dessutom berättar hon alltsammans med en torr, satirisk humor som inte ligger Austen särskilt långt efter.

Sedan Colin Firth gjorde entré i teverutorna i den där blöta skjortan 1995 har till och med Emma Campbell Websters flervalsberättelse Lost in Austen blivit teveserie. Vore inte en tevefilmatisering av Eligible en naturlig och underbart rolig fortsättning? En miniserie med glimten i ögat om dessa finurligt uppdaterade Liz och Darcy, Jane och Chip?

Similar Posts:

• Skönlitteratur med vägval
• Gillar hon ens Northanger Abbey?
• Stolthet och fördom – the reunion
• Välkommen till klubben!
• ”Bennets and Bingleys and Bitches. Oh my!”

Lost in Austen. Create your own Jane Austen adventure är ett skicklig hopfogat lapptäcke med inslag ur hela Jane Austens produktion. Du kan resa till Pemberley, London, Lyme eller Bath, men också råka ut för melodramatiska vagnsolyckor ur ungdomsverken eller missbildas för livet efter ett möte med de läskiga zigenarna från Emma. Ibland avgörs dina val av hur många poäng du samlat ihop i kategorier som Tur, Intelligens och Självförtroende, ibland av dina kunskaper om dans eller broderi. Vilken bokstavlig stig du väljer kan bli avgörande också för din bildliga resa.

Interaktiv skönlitteratur är en genre på undantag. Möjligen för att de är svårkonstruerade, eller för att böckerna blir leksaker snarare än, ja, skönlitteratur. Kanske gör de sig egentligen bättre som exempelvis dataspel än faktiska böcker. Emma Campbell Websters sanslösa Lost in Austen är i alla fall en förtjusande leksak värd att bekanta sig närmare med – åtminstone för den riktiga Austen-junkien. Någon rättvisande bild av Austens romaner kan det ju knappast bli fråga om, så som introduktion till författarskapet vore den förmodligen måttligt lyckad.

Med detta sagt lyckas Campbell Webster fånga en hel del av Austens tonlägen och problematik i sin svindlande Austen-soppa. Funderar man djupare på det är alltsammans egentligen ganska deprimerande. Vägen till lycka är vindlande smal och full av farliga sidospår. Ett rätt svar kan lika så gärna rendera dig en knäpp på näsan som poäng och beröm. Ena stunden står man upp för det man tror på med bara brända broar som resultat, i den andra råkar man illa ut för att man är för mjäkig.

Som i så många andra sammanhang bör man alltså akta sig för att bli alltför filosofisk. Ta det med en klackspark, skit i poängräkning och listor om du inte känner för det, gör en Elizabeth Taylor och försök igen. Emma Campbell Webster blandar och ger med imponerande pålästhet, humor, sarkastiska kommentarer och välgörande respektlöshet. Ge igen med samma mynt, fuska dig till andra chanser och du har en hel bunt skojiga Austen-äventyr framför dig.

Similar Posts:

• Stolthet och fördom och hatsex
• Kärt återseende med dödliga underströmmar
• Stolthet och fördom – the reunion
• Clueless à 1816
• Fortsättning på mästerverk