I Sverige gjorde ett företag som Elektrolux både stora insatser och förtjänster på området. KF:s provkök startar 1943 och, förutom att introducera Vår kokbok, måttsatsen och köttermometern, kom det betyda mycket för vad som sattes på folkhemmets matbord. Någonstans i det sammanhanget återfinns också Nya stora kokboken, framtagen och utgiven av Wezäta förlag. Det är inget litet projekt. Redan i slutet av 1930-talet startade man sitt eget provkök (och var därigenom en föregångare till KF) som i största möjliga mån liknade ett ”hemkök”. Allt enligt beprövad vetenskaplig metod. Det är inte heller någon liten kokbok, varken till omfång eller vikt, vilket gör att den knappast lämpar den sig för att hållas i ena handen medans den andra rör om i grytan.

Dess förtjänster är huvudsakligen två, och bägge präglas starkt av tidsandan. Dels finns här allt, och då menar jag verkligen allt. Alla basvaror tröskas systematiskt genom. Härliga planscher ger dig styckningscheman över alla väsentliga djur. Alltifrån den enklaste grundsås till beredning av sju sorters korv finns med. Pepparkakshus, snittar och drinkar, fyllning respektive späckning av fågel, ihopsättning av ålaladåb och bakning av wienerbröd. Och recepten är, ur dagens perspektiv, lika precisa som fantasilösa. Här har du den svenska matkulturen ur en färdigbakad kokerskas perspektiv, långt från dagens hårt specialiserade matlitteratur som ju kan bygga hela receptsamlingar runt en dillkvist.

Dels är också dessa bilder och illustrationer svåröverträffade ur ett rent nostalgiskt perspektiv (men dom står sig bra även i konkurrens med nutida matporr). Dess fadda färgtoner för en effektivt tillbaka till en annan tid och – från en utkikspunkt på den här sidan milleniumskiftet – en annan värld. Det är samma värld morsan klistrade in i fotoalbumen, bilder när hon packade väskan som skulle med till BB och så dom bilderna när hon hemförlovad sitter med mig i famnen. Det känns på sätt och vis tryggt att hon hade kokboken med Allt I och att utvecklingen kommit långt även i köket. På det viset fick hon mer tid till att amma mig!

Sic! Även syftet visar sig vara tidstypiskt.

Similar Posts:

• ”Simple nordic” är det nya svarta
• Koriander och nio andra smaker
• Varför äter vi inte alltid goda saker?
• Modern husmanskost med gammalt tänk
• Aggressiv trumpetare hamnar inte på tallriken frivilligt