Det är årets kulinariska upplevelse, men är denna delikatess mitt matarv? Jag har alltid tänkt att så är fallet, men när jag läser Richard Tellströms förord till Matarv är jag inte längre så säker? Det verkar som att matarvet måste komma direkt från familjen. Min mamma hade norrländska rötter och har alltid ätit surströmming, jag har därför deltagit i ett antal surströmmingsskivor, men jag ratade själva surströmmingen och åt bara tillbehören. Själva fisken började jag inte äta förrän många år senare med mina kollegor.

Kanske är pepparbiffen med ohemula mängder mortlad grönpeppar mer mitt matarv eftersom jag gör den exakt som min mamma gjorde den?

Som ni märker är det här med matarv inte det enklaste begreppet att reda ut. Matarv är en samling intressanta och tankeväckande artiklar som diskuterar olika aspekter av vad matarv kan innebära. Alla som är intresserade av mat och kultur borde uppskatta den här samlingen.

I en artikel diskuteras kristider och ransonering. Här tas bland annat vårt förhållande till kaffe upp. Det är så viktigt för oss att dricka vårt kaffe att om det saknas kaffe så kan vi använda nästan vilket substitut som helst, trots att det varken ser ut som kaffe, smakar som kaffe eller ens ger oss vårt koffein. Det är verkligen märkligt – men också helt begripligt. Jag MÅSTE också ha mitt kaffe två gånger om dagen, så jag hade nog också varit beredd att dricka malda rötter av maskrosor om inget annat fanns att tillgå.

Kaffet återkommer i en annan intressant artikel om det svenska fikat, här ackompanjerat med olika typer av bakverk, förstås.

Vårt förhållande till sjukhusmat och skolmat är andra teman som behandlas, vem kunde ana att blodpuddingen hamnar högt både över mat vi älskade och hatade i skolbespisningen? Även sjukhusmaten minns man med både glädje och fasa, oftast beroende på hur sjukhusvistelsen i övrigt uppfattades.

Vidare får man lära sig mer om hur äggostformar tillverkas, hur honungskakan påverkar hela den danska staden Christiansfeld och vi får ett kristidsrecept på bäver, den ”är lika god varm som kall”.

Similar Posts:

• En svårsmält anrättning
• Kroglivets historia
• Coffeetable-bok om kaffe
• Avancerade drycker och smakkombinationer
• Sockrets historia i Sverige

I boken får vi stifta bekantskap med den uppsjö av olika inrättningar som har serverat mat till hugade konsumenter under århundradena: från medeltida öl- och matbodar och helgongillestugor via tavernor, värdshus, gästgiverier, vinkällare, krogar, caféer och mjölkbarer till moderna restauranger och hamburgerbarer.

En viktig behållning av den här boken är att den i grunden skildrar både klass- och könsperspektiv på denna historia. Alla människor har nämligen inte alltid varit välkomna på alla dessa olika typer av etablissemang. Olika sorters etablissemang har därför kommit att rikta in sig på olika sorters kunder, vilket författarna pedagogiskt skildrar i boken.

Skildringen börjar alltså redan med Alsnö-tavernor under medeltiden, där författarna använder sig av de äldsta källorna tillgängliga som berättar svenska statens relation till uteätandets historia. Under den tidiga epoken är det här nämligen en viktig aspekt av grundandet av Sverige som nation. Uteätande kom att regleras i Alsnö stadga eftersom svenska myndighetspersoner behövde kunna få sig något till livs när de reste runt i det glest befolkade landet.

Myndigheterna kommer också att fortsätta reglera branschen på många olika sätt genom århundradena, av olika anledningar. Under vissa perioder befarar man nämligen att publika matställen kan vara en samlingsplats för revolutionära rörelser, och därmed grogrund för revolutionära tankar. Under andra perioder är man mer orolig för den alkoholkonsumtion som ofta varit intimt förknippad med maten som serverats, och ägnat sig främst åt att reglera denna.

Boken ändrar karaktär en del över tiden som skildras – ju längre fram vi kommer i historien, desto mer detaljerad blir skildringen. Källmaterialet om den äldre historien är naturligtvis mer begränsat och möjliggör kanske inte att skriva en mer detaljerad historia än vad som här görs. Dock kan jag tycka att bokens senare kapitel snarast blir allt för detaljerade, ner på nivån att exempelvis ta upp enskilda kockar eller restauranger på ett sätt som kanske inte känns helt motiverat när de nu försöker teckna 700 års historia. Som läsare drunknar man nämligen lite i alla de här detaljerna vilket gör att man, framförallt för den sista tidsepok som författarna skildrar, har lite svårt att se de stora dragen under den här delen av historien.

Detta till trots är det här en i grunden lättläst och trevlig skildring av ämnet, och känns som en given present exempelvis just till alla som älskade ”Historieätarna”.

Similar Posts:

• Sockrets historia i Sverige
• Komiker har inte alltid haft det så roligt de heller
• Är surströmmingen eller pepparbiffen mitt matarv?
• Skissartad genomgång av rockens historia
• Genetik, svält och politik

Att köttproduktionen är ett problem är i princip gammal skåpmat. Oavsett om man talar om villkoren för djuren, miljön eller världssvälten, återkommer köttindustrin som en bov i det hela. Tellström, som gärna skriver om matens njutningar, berör inte köttindustrins inbyggda problem med några vidare argument. Om vegetarianism som ”normkritisk diet” skriver han att om man inte äter kött ”måste” man äta kosttillskott som djurtestas, därmed är det är omöjligt att se en tillvaro där vi inte dödar djur för mat. Detta leder till att vegetarianism förlorar en del av sin trovärdighet då ”man inte fullt ut lever som man lär” och därmed behövs inget mer problematiserande över köttindustrin. Tellström ser här inte att hans tankemönster är rotat i köttnormen. Det finns kosttillskott som inte djurtestas och djurtestningen som metod har stora problem, särskilt i fråga om representerbarhet och applicering. I många fall är resultaten från djurtester helt missvisande när man applicerar dem på människor, och ett flertal bättre metoder har utvecklats och fortsätter att utvecklas.

Tellström är i Hunger och törst inställd på att diskutera mat och måltiden som kulturellt fenomen. Det är därför givetvis där han lägger krutet. Det är också då det blir intressant, tankeväckande och roligt att läsa. Det är nog också därför som de halvfabrikat till argument han tar till för att avvisa vegetarianismen eller den okritiska västvärldsblicken blir så störande. Det hade varit bättre att antingen problematisera fullt ut eller inte alls. Antingen låtit boken diskutera matkultur och inget annat, eller problematiserat matkulturen ordentligt.

Tankeväckande blir det när Tellström skriver om matparadigm. Exempelvis menar Tellström att det i Sverige finns ett matparadigm om säger att riktig mat är varm mat. I Norge och Danmark är en lunch ofta en kall smörgås, medan detta är otänkbart att servera som lunch i en svensk skola. Även om den varma maten skulle vara halvfabrikat och smörgåsen skulle vara mer näringsriktig är det den varma maten som går segrande ur striden.

Hunger och törst innehåller även en mängd matanekdoter som är såväl intressanta som roliga att kunna briljera med. Visste du att ordet öltält kommer från Malmöfestivalen? Eller att första gången det åts färskpotatis i Sverige var i Skåne runt 1900? Innan dess åts potatisen nästan rutten och det fanns på 1800-talet bara ett ord för potatissmak, ämt eller änt, som är den smak en potatis har precis innan den är för rutten för att ätas.

För den som är intresserad av mat och dryck är Hunger och törst ypperlig att sätta tänderna i. Tellström diskuterar maten i förhållande till andra kulturformer, förmedlar mathistoria och ger en hel del tankeväckande perspektiv på den mat vi i Sverige äter idag.

Similar Posts:

• Är surströmmingen eller pepparbiffen mitt matarv?
• Kroglivets historia
• Vårt dagliga bröd
• Avancerade drycker och smakkombinationer
• Maten är god