dagensbok.com » Philipp Meyer

Philipp Meyer "En amerikansk förlust"

Oscar Rooth — Fri, 04 Dec 2015 23:00:10 +0000

Bevisen för Daniel Bells 40 år gamla teorier om det postindustriella samhället har förflyttat sig i bokhandeln. Från ekonomi- och sociologihyllornas tunga facklitteratur till de lättsammare och estetiskt mer tilltalande fotoböckerna. Fotoböcker med svartvita, lite arty bilder över nedlagda industribyggnader och havererade samhällen ger svaren snabbare än de mest pedagogiska grafer någonsin kan göra.

Det är lätt att bara fascineras. Jag pekar inga som helst moraliska fingrar mot någon annan, får jag minsta chans till att ta del av denna nutida pornografi tar jag den. Om de så är bilder över en svensk bruksort på dekis, någon sovjetisk mönsterindustri som nu ätits upp av naturen eller någon förslummad stad i det som tidigare kallades USAs hjärtland men som numera går under namnet rostbältet. Fascinationen är väl egentligen inget märkligare än att gå till ett museum och titta på ett gammalt svärd. Skillnaden, som gör att det upplevs en smula suspekt, är kanske att personerna som upplevde sina bästa dagar när motiven var en blomstrande tillverkningsindustri inte ligger nedgrävda på något medeltida slagfält utan tillhör ännu levande generationer.

De ännu levande, ja, de är rent av mycket unga, får man möta i Philipp Meyers debutroman En amerikansk förlust från 2009 som först nu släppts på svenska. De två vännerna Isac English och Billy Poe bor i Buell county, Pennsylvania. Här har stålindustrin dominerat samhället och erbjudit trygga arbeten med facklig representation och bra löner i generationer. Men så kommer den globala eran, arbeten flyttas till länder som har lägre löner eller där vinster återinvesterats för att modernisera tillverkningen. Och snart finns bara arbeten som går ut på att riva stålverken kvar. Och när stadiga inkomster försvinner följer omedelbart husutmätningar, metamfetamin och våldsbrott. De som kan försvinner. De som inte har möjligheten hankar sig fram i resterna.

Isac och Billy är som personer väldigt olika, men två saker förenar dem: De har båda haft möjligheter att ta sig därifrån men likväl har båda stannat. Isac är funderaren, för intelligent för sin omgivning, men istället för att följa sin systers exempel och få stipendium till ett Ivy League-universitet på östkusten, stannar han kvar och tar hand om sin åldrande far. Med förhoppning att den uppoffringen kan ge den respekt från fadern Henry han aldrig fått men alltid suktat efter. Valet ger dock motsatt effekt, Henry föraktar sin son, både för att han blir exponerad i sitt utsatta läge där den en gång stolte stålarbetaren inte längre kan ta hand om sig själv, och för att sonen förstör sin egen potential att lyckas.

Billy är fotbollstjärnan som trots flera erbjudanden om idrottsstipendier till college hellre håller sig kvar i de välkända omgivningarna, där han är high school-stjärnan. Fast efter examensdagen blir han förstås f.d. high school-stjärnan och i en miljö där alla är förlorare blir en f.d. någonting, hur obetydlig den forna titeln än må vara, någon att sparka på. En våldsam händelse sätter deras vänskapslojalitet på prov under den handfull dagar som romanen utspelas.

Philipp Meyers svenska debut Sonen är en episk berättelse över tre generationer om en Texas-familjs uppgång, den klassiska amerikanska sagan om vad två arbetsamma händer kan uppnå. En amerikansk förlust är rent historiskt det motsatta, det här är som titeln antyder fallet. Även om berättarstilen och hela dramaturgin är varandras direkta motsatser så finns också många likheter. I uppgång såväl som i fall krävs överlevnadsförmåga och det finns ingenting att falla tillbaka på, allt är upp till individen själv. Meyer har en utmärkt känsla för att beskriva det amerikanska samhället och tydliggör, om än i dessa två extremformer, den fundamentala skillnaden i synsättet på individen jämfört med den europeiska, mer kollektiva modellen. Meyers skildringar av samhälleliga förändringar skapar en socialrealistisk tråd tillbaka till John Steinbeck och valet av det mer perifera inlandet är ett välkommet avbrott till skildringar av de mer liberala kuststräckorna.

Främst är dock En amerikansk förlust ett gripande porträtt av den förlorade generationen, om de som blir kvar när allt försvinner. Om personer som lever sina liv i motiven på de estetiskt tilltalande fotoböckerna om industrialismens förfall.

Philipp Meyer "Sonen"

Oscar Rooth — Wed, 04 Dec 2013 23:00:40 +0000

Texas är den enda delstaten i USA där high school-elever kan välja bort det annars obligatoriska ämnet American history till förmån för Texas egen historia. Att avgränsa ett ämne som historia till något så snävt som den egna hembygden (även om det skall tilläggas att delstaten har en yta större än Sveriges) säger onekligen någonting om patriotismen hos the Lone star state. I den svenska kursplanen tar givetvis Texas historia inte så stor plats, men med Philipp Meyers Sonen kan den svenska läsaren ändå få sig en ordentlig genomkörare av delstatens våldsamma förflutna. Och det utan nämnvärd ansträngning, Sonen är en av de böcker som man inte tar sig tid för att läsa utan en bok som istället tar ens tid.

Att Meyer lovordats i sitt hemland är inte svårt att se, för hans författarskap anknyter till USAs stora berättare som Faulkner och Steinbeck men även till modernare kollegor som Cormac McCarthy. Då inte bara till stilen utan också för att hans berättelser tar det stora greppet. Här är det en familjedynastis uppkomst och fall under 150 år och fem generationer. Det kan låta pompöst och uppskattar man inte den historiska romanen sett över flera generationer bör man kanske ägna de sexhundra sidorna åt någon annan läsning. Gillar man däremot den episka berättelsen, om så bara lite grann, så är detta den roman man bör satsa på. För Meyer står sig väl mot sina klassiska förebilder.

Berättelsen följer tre personer ur McCullough-klanen vilkas livsöden berättas parallellt. Först har vi Eli, patriarken och grundaren av dynastin. Han växer upp under enkla förhållanden och kidnappas som trettonåring av comanche-indianer som massakrerar resten av hans familj. Efter påvisat mod och flit blir han Tieheteti, fullvärdig medlem i stammen vars hårda men fria leverne lägger grunden för hans vidare livsföring. När han återgår till att leva hos den vite mannen är han rastlös och lever för stundens njutning men är samtidigt hänsynslös och skapar sig en förmögenhet i boskap och senare olja.

Romanens andra berättare är Peter, Elis son. Att ha patriarkens alfahannegener räcker bara en bit, att leva upp till legenden är omöjligt. Peter, som berättar sin historia i dagboksform under ett par år med start 1915, har en intellektuell ådra och en empatisk förmåga som inte står högt i kurs bland dåtidens Texasmän. Han ses, och ser även sig själv, som svag för att han genskådar och föraktar den genomgående rasismen och den allmänna inskränktheten som råder bland ranchägarna. Men hans står samtidigt tidvis upp emot sin far patriarken, vilket ingen annan i hans omgivning ens skulle våga drömma om.

Den tredje berättaren är Jeannie, Peters barnbarn som i modern tid ligger svårt skadad ensam hemma på familjeranchen och ser tillbaka på sitt åttiåriga liv. Jeannie har i hela sitt liv kämpat i motvind. Trots att hon både varit ytterst kompetent när det gäller att sköta ranchen, och vänt den nedåtgående spiralen som boskapsskötseln utvecklas till för att istället göra sin familj ett namn som en av de största inom Texas oljenäring, har hon hela tiden haft sitt kön emot sig. I Texas är det männens sak att sköta affärerna, kvinnor sköter om hemmet och vill de något mer så begränsas deras arbetsinsats till välgörenhetsområdet. Om Eli är patriarken så är Jeannie matriarken, men en sådan får aldrig den äkta respekten. Hur J.R Ewing-lik hon än är när det kommer till affärer.

Även om den geografiska platsen är densamma för stora delar av berättelsen, familjen McCulloghs ranch nära den mexikanska gränsen, så gör tidsdimensionen att man får in såväl Familjen Macahan som Dallas i en och samma roman. Samtidigt finns det även saker som är konstanta över tid: Texas rikedomar utvinns genom erövringar och det är ingen plats för den svagsinte. Angloamerikanerna må vara de som till sist står som herren på täppan, men innan dess växlade makten mellan spanjorer, mexikaner och indianer och våldet och hänsynslösheten har alltid setts som självklart när det gäller att ta för sig av rikedomarna. Sonen innehåller mycket våld, men inte utan syfte och aldrig som något som finns där för att öka spänningen för läsaren. Utan snarare för att manifestera det faktum att den enskilde individens liv inte haft så stor betydelse när det gällde kampen om Texas.

Det finns givetvis något väldigt amerikanskt över hela romanen, berättelsen om hur landet tämjdes från vildmark till civilisation. Men det är inte en svartvit berättelse sedd helt ur de vita amerikanernas ögon, för även om familjens etnicitet gör att McCulloughs hamnade som slutsegrare så är det mexikanska och indianska perspektivet hela tiden närvarande. Inte minst det sistnämnda tar upp en stor del av romanen och författarens kunskaper om comanche-indianernas livsföring imponerar. Mest imponerande är dock att Meyer utifrån ett ganska enkelt berättargrepp bygger upp en storslagen historia där de personliga livsödena blir lika intressanta som de historiska skeenden de vistas inom.

dagensbok.com » Philipp Meyer

Philipp Meyer "En amerikansk förlust"

Similar Posts:

Philipp Meyer "Sonen"

Similar Posts: