Det magiska årtalet 1968 kastar förstås en hel del strålglans över skildringen. Det är fredkonferenser med Sartre och de Beauvoir; det är affischkonst från majrevoltens Paris; det är Grupp 8-möten, Suzanne Ostens och Margareta Garpes Jösses flickor och titlar som Alexandra Kollontajs Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen. Det är alternativa barnböcker som Kamrat Jesus, Varför jobbar Chand? och När barnen gick i strejk. Ronny Ambjörnsson beskrev den moderna klädindustri i en parafras på Pelles nya kläder. Katarina Taikon lyfte fram romerna i sina Katitzi-böcker. Yasar Kemal introducerades och tippades för Nobelpris. Peter Bratts bok om IB-affären renderade författaren fängelsestraff, boken politiska krav på förhandscensur och förlaget diverse kvasikafkaeska påhälsningar från säkerhetspolisen.

Illustrationerna i Ett litet bokförlag kommer till stor del ur privata fotoalbum. Dessutom finns en hel del omslagsbilder, vilket är riktigt kul. Formgivningsidealen har ju varierat över tid, och mig veterligen saknas det där underbara bildverket över detta. Här får vi i alla fall ett smakprov.

För den förlagsintresserade ges fina inblickar i förlagsvardagslivet på 60-talet och i den enorma tekniska utveckling och de förändringar i bokproduktionens förutsättningar som skett de senaste decennierna. Den unge Krister praktiserar på tryckeri och plockar blytyper, det klipps och klistras och gnuggas innan bokformgivningen slutligen flyttar in i datorerna. Här hänger Ett litet bokförlag samman med Krister Gidlunds senare Släpp skrivandet loss! Bokutgivningens nya villkor. Den är en mer koncentrerad och debattartad bok, där en del av texterna också återanvänds. Inget fel i det, de funkar bra i båda sammanhangen.

Möjligen är hela sammanhållningen i boken lite spretig. Det stör i allmänhet inte, men någon gång tycks händelseförloppen underförstådda på ett sätt som gör det svårt att hänga med. I ett kapitel berättas om en imponerande malisk författare, Yambo Ouologuem, på besök i Stockholm. Så får de höra att han i Frankrike anklagas för plagiering. ”Vad var detta? Vad hade vi gett oss in i för yrke?”, skriver Gertrud. Och så slutar det där. MEN HUR GICK DET DÅ? Kanske förväntas läsaren veta?

Men vad boken förlorar i spretighet – och spretighet kan vara rätt charmig också – vinner den i inspirationspotential. Man lägger ner den med en vag och trivsam känsla av att allt är möjligt. Och det är ju inte den sämsta känsla man kan ha.

Similar Posts:

• Mer om bokförlag
• De fortsätter att sälja som aldrig förr
• Övergripande bok om förlag
• Konkret och peppande om vägen till publicering
• Nördig utflykt i typografin