Liksom en rörelse, i enlighet med tröghetslagen, tenderar att fortsätta en stund även när – för att ta ett exempel – motorn stängs av, tenderar således en handling att börja redan innan vi faktiskt utför den.

Tänk dig att du sitter på ett tåg, på väg hem från jobbet. Allt är som vanligt, samma gamla tåg, samma gamla medpassagerare. Du slumrar en stund, tåget är fullt men du lyckades få en sittplats i hörnet. När du vaknar till ur slumrandet upptäcker du att alla i vagnen sover. Ett underligt sammanträffande?

Du rör dig försiktigt för att inte väcka någon, men du skulle hemskt gärna vilja tända din cigarr. Efter en stund börjar det krypa allt för mycket i benen på dig, du tar dig in i nästa vagn, och nästa, och nästa. Överallt i det överfyllda tåget sover passagerarna, omöjliga att väcka. Utanför susar världen förbi som om ingenting har hänt. Du kan omöjligt avgöra var ni är, men landskapet känns bekant, hemtamt.

Här börjar Inertia av Johan Daisne. En man är på väg hem från jobbet. Vår huvudperson undervisar ibland i litteratur i en annan stad än sin. Tågresorna får han betalda. Just denna dag var det inte särskilt mycket att göra på jobbet, han har ägnat dagen åt att fördriva tiden, och undervisa sömniga studenter i litteratur.

För oss var litteraturen ett sätt för romantiken att komma till uttryck; i dag tycker ungdomarna att detta är torrt och tråkigt. Uppenbarligen har de numera andra ventiler.

Längre bak i tåget hittar vår huvudperson till slut någon som är vaken, en äldre man som röker sin cigarr i godan ro. Lite senare har de även träffat på en ung student. Tillsammans slår de följe genom den mystiska natten.

Tågresan övergår till filosofisk promenad. Vad är det som egentligen har hänt? Vad är verkligt? Vad är sambandet mellan de tre som lyckades motstå sömnen? Vad tänkte de på precis innan de somnade? Vad är det ens som har hänt, är det verkligt? Johan Daisne bjuder på en magisk, surrealistisk realism. Stämningen är alldaglig, oavsett vad som händer är herrarna artigt avvaktande och respektfulla.

Johan Daisne är ett psedonym för Herman Thiery, en flamländsk författare verksam i Belgien. Boken gavs ut för första gången 1950, men blev översatt till svenska först 2021 av Augusti förlag. Ett gott beslut. Inertia bjuder på trevlig läsning, det är en bok som inbjuder till eftertanke. Berättelsen tar ibland onödigt komplicerade omvägar, men är mestadels lättläst och går snabbt att ta sig igenom.

Similar Posts:

• Män med kroppar och känslor och behov – med och utan kvinnor
• Existentiella teknikfrågor
• Hemliga sällskap och magisk noir
• Fiktionen börjar och slutar på biblioteket
• Snälla noveller i akvarell