Jag har bara läst ett par böcker i serien och där har alltid lillebror Kanin haft huvudrollen och så är det även nu. I år ska Lillebror och hans kompisar få åka till Döskalledalen själva vilket gör att de känner sig coola och stora. För att ta sig till dalen får man åka i en vagn. Lillebror och hans kompisar står länge i kö och just som Lillebror kliver på deras vagn kommer Sagoskogens coola gäng och tränger sig före. Då det varit en hemlig dröm för Lillebror att tillhöra det gänget väljer han att hänga på coola gänget i vagnen och säger åt sina kompisar att de får ses i dalen. Dock behandlar det coola gänget Lillebror som skit. Men tyvärr så anstränger sig Lillebror ännu mer för att bli accepterad av det coola gänget. Och gänget fortsätter att bete sig illa. Och Lillebror Kanin försöker imponera ännu mer för att få komma med i deras gäng.

Naturligtvis får allt detta ruskiga konsekvenser och zombies, varulvar och vampyrer blir utan stödmaten. Då ligger alla andra pyrt till. Men som tur är är Lillebror inte rådlös. Han ger sig sjutton på att rädda alla. Både det coola gänget som satt sig själva i skiten och hans gamla vänner inkluderas.

Illustrationerna är maffiga, i dova jordfärger samt fulla av intryck. Det finns massor att titta närmare på om man vill. Varje läsning kan man upptäcka nya detaljer. Läskiga varelser att bli lagom skrämd av och rysliga detaljer samt små blinkningar till oss äldre.

Förutom att det här är en mysryslig berättelse att förfasas över så handlar det även om att vilja synas, passa in och få ta plats. Vi får också fundera över vänskap. Hur ska man behandla sina kompisar? Och vad är en vän? Även om tonen är dråplig och skämtsam finns det en underton av allvar. Det här kan vara en bok som är för läskig för vissa, men vi andra njuter, fnissar och förfasas för fulla muggar.

Similar Posts:

• Bilderboksspecial: Burtonesque
• Brutal och humorlös action från stjärnpar
• Tillåtande vänskap och sorg
• Livet efter tillplattandet
• Enkel och rak vampyraction

Det här är en fantastisk bilderbok. Den påminner i sin detaljrikedom och lätta drag av gotiskhet om såväl Tim Burtons dockfilmer som >Hans Arnolds skruvade sagobilder. Förutom huvudhistorien finns i bilderna på varje uppslag mängder av detaljer att titta på, bland annat små svarta figurer som ägnar sig åt olika aktiviteter: i den underbara delen sitter de och spelar kort, i den fruktansvärda delen håller de begravning! När Monstret kommer är det riktig skräckfilmsuppbyggnad och överraskningseffekt som gäller, men sensmoralen finns här såklart också: man ska våga se det farliga i ögonen, och allt farligt kanske inte heller är så farligt som man tror.

Anknytningen till huvudhistorien behålls boken igenom, men utan att tappa den tillåter sig Jonna Björnstjerna ibland också att gå loss i fantasier. Som när Lillebror åker hem på metron som går igenom skogen, körd av en liten bäver på en ranglig träbana. I fantasifullhet närmar det sig då Tove Janssons klassiska Vem ska trösta knyttet? och det är verkligen inte illa.

Similar Posts:

• Dråpligt om döingar och skarpt om vänskap
• Snäll kanin med onda ögon
• Livet efter tillplattandet
• Kaninkalas och koncentrationsläger
• Heja Benny