<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Håkan Strömberg</title>
	<atom:link href="https://dagensbok.com/etiketter/hakan-stromberg/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Apr 2026 22:00:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Håkan Strömberg &quot;Vikingen har visst horn&quot;</title>
		<link>https://dagensbok.com/2022/01/21/hakan-stromberg-vikingen-har-visst-horn/</link>
		<comments>https://dagensbok.com/2022/01/21/hakan-stromberg-vikingen-har-visst-horn/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 20 Jan 2022 23:00:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[1800-talet]]></category>
		<category><![CDATA[1900-talet]]></category>
		<category><![CDATA[Erik Gustaf Geijer]]></category>
		<category><![CDATA[Esaias Tegnér]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Forntiden]]></category>
		<category><![CDATA[Håkan Strömberg]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Könsroller/genus]]></category>
		<category><![CDATA[Kulturhistoria]]></category>
		<category><![CDATA[Nationalism]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Vikingar]]></category>
		<category><![CDATA[Vikingatiden]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=107958</guid>
		<description><![CDATA[Den historiska vikingatiden har nog få missat, som ett nordiskt unikum mellan järnålder och medeltid, förhistorisk och historisk tid. Men den kulturella vikingatiden? Vad är det för något? Denna kulturhistoriska epok lanseras (åtminstone så vitt jag vet) i Håkan Strömbergs bok Vikingen har visst horn, och avser perioden från 1800-talets början fram till idag, när [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Den historiska vikingatiden har nog få missat, som ett nordiskt unikum mellan järnålder och medeltid, förhistorisk och historisk tid. Men den kulturella vikingatiden? Vad är det för något?</p>
<p>Denna kulturhistoriska epok lanseras (åtminstone så vitt jag vet) i Håkan Strömbergs bok <cite>Vikingen har visst horn</cite>, och avser perioden från 1800-talets början fram till idag, när vikingen trätt fram som en symbolisk, litterär och populärkulturell ikon.</p>
<p><cite>Det förflutna är inte vad det en gång var</cite> hade jag en gammal historiografisk grundbok som hette när jag pluggade, och det är en fras som ofta liksom anmäler sig frivilligt när man studerar historieskrivning. Den förändras hela tiden. Nya perspektiv lyfts fram. Gamla myter avslöjas och urvalsmetoder ifrågasätts.</p>
<p>Idag är det ganska svårt att föreställa sig, men vikingen hade alltså inte varit något särskilt vinnande koncept förrän i början av 1800-talet. Då hände något, närmare bestämt finska kriget. Sverige förlorade Finland till Ryssland, och i någon slags process av att slicka sina sår och vårda den svenska självbilden uppstod vikingen som vi känner honom idag (nåja, mer eller mindre). En föregångare fanns bland goterna, det mytomspunna, förmodligen germanska folk av diffust nordiskt ursprung, som omtalats av bland annat romerska skribenter. Det är också Götiska förbundet som brukar tillskrivas vikingens kulturella uppkomst.</p>
<p>Nu diktade författare som <strong>Esaias Tegnér</strong> och <strong>Erik Gustaf Geijer</strong> om vikingagestalter, ädla och djärva krigare som inte böjde knä för någon. Under 1800-hundratalet lyfts vikingen och vikingatiden in i historieskrivningen, inte minst i skolans läroböcker. Inspirationen kommer bland annat från de isländska sagorna, men får en betydligt mer nationalromantisk och didaktisk framtoning.</p>
<p>Sedan dess har vikingen förändrat sin framtoning flera gånger, men samtidigt – eller kanske just därför – behållit sitt grepp om det förflutna. Ja, han kan till och med röra sig över tidsgränserna ganska fritt, som nationssymbol, som humoristisk figur och som actionhjälte. Ta det här med bokens titel, till exempel. Nej, det finns ingenting som tyder på att vikingarna skulle ha burit horn på sina hjälmar. Kanske, kanske och ytterst möjligen i något ceremoniellt sammanhang. Faktiskt finns det mycket få belägg för att de alls hade hjälmar, tydligen. Ändå står han där, lika tydlig som alltid, från nationalromantiska målningar till nutida seriefigurer: vikingen i sin hornbeprydda hjälm.</p>
<p>Hur bilden av vikingarna har förändrats, och vilka sammanhang som lagt sina egna raster över föreställningarna kring honom och hans folk, skildrar Håkan Strömberg i en nätt och ganska underhållande liten bok. Lite märkligt är det att han väljer bort det högerextrema bruket av vikingasymbolen på ett tidigt stadium, liksom det borde finnas mer att säga om den nutida film- och tv-serieboomen med <em>Vikings</em> och Marvels asagudar/rymdvarelser.</p>
<p>Fokus ligger på den där perioden från 1809 och framåt, men en del spekulationer kring de tidiga källorna om nordbornas uppförande under sen järnålder eller tidig medeltid kommer också med. Kände de tidiga kristna verkligen till ett gyllene hednatempel i Uppsala? Såg vikingarna vinrankor i Nordamerika, och hur ska vi förhålla oss till att de även ska ha stött på enfotingar och magisk indiankrigsföring?</p>
<p>Det är inte lätt att veta vad som hände där, på gränsen till någon skriftkultur som kunde berätta. Det är inte alldeles lätt att begripa vad vi sysslat med sedan dess heller. Men det är rätt spännande hur vi hela tiden projicerar våra egna idéer, fantasier, ideal och skräckbilder på vad vi kan ana och föreställa oss ur det förflutna. </p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="https://dagensbok.com/2014/02/14/nalsogat-skilsmassa-cirka-1800/" rel="bookmark" title="februari 14, 2014">Nålsögat skilsmässa cirka 1800</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2023/01/07/vikingar-med-tassen-i-historiska-kallor/" rel="bookmark" title="januari 7, 2023">Vikingar med tassen i historiska källor</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2004/06/15/lars-magnar-enoksen-vikingarnas-stridskonst/" rel="bookmark" title="juni 15, 2004">Till vikingens försvar</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2012/04/03/martin-widmark-hovdingens-bagare/" rel="bookmark" title="april 3, 2012">Att döda &#8221;dom&#8221;</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2012/12/20/framlingens-grav/" rel="bookmark" title="december 20, 2012">Onda gastar och smart godhet</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 597.242 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://dagensbok.com/2022/01/21/hakan-stromberg-vikingen-har-visst-horn/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Håkan Strömberg &quot;Lucia&quot;</title>
		<link>https://dagensbok.com/2017/12/13/hakan-stromberg-lucia/</link>
		<comments>https://dagensbok.com/2017/12/13/hakan-stromberg-lucia/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 12 Dec 2017 23:00:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Cecilia Bergman</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Håkan Strömberg]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Jul]]></category>
		<category><![CDATA[Kulturhistoria]]></category>
		<category><![CDATA[Rasism]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=91179</guid>
		<description><![CDATA[De senaste åren har debattvågorna gått höga kring Lucia. Vem får vara Lucia och vem får inte vara det? Och vem får vara pepparkaksgubbe? Skall vi ens ha pepparkaksgubbar i tåget? Och tomtar? Hör de alls till tåget eller skall de vänta till jul? Om man googlar på luciadebatten finner man ett hetsigt tonläge med [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>De senaste åren har debattvågorna gått höga kring Lucia. Vem får vara Lucia och vem får inte vara det? Och vem får vara pepparkaksgubbe? Skall vi ens ha pepparkaksgubbar i tåget? Och tomtar? Hör de alls till tåget eller skall de vänta till jul? </p>
<p>Om man googlar på luciadebatten finner man ett hetsigt tonläge med polariserade inlägg där diverse kändisar och företrädare för skolor och universitet uttalar sig. Och en massa troll förstås. </p>
<p>Alla har en åsikt om Lucia. Håkan Strömberg har också en åsikt om Lucia, även om han inte uttrycker den lika tvärsäkert och ilsket som många andra. Men bakom ”läsaren får själv avgöra…” finns ändå en författare som har tagit ställning i frågan. Jag hade önskat att han hade gjort det mer uttalat.</p>
<p>Boken inleds med en intressant genomgång av Lucias historiska rötter. Är hennes rötter verkligen det katolska helgonet eller har vi lånat henne, som så många andra av våra jultraditioner, från Tyskland? Är hon ens alldeles säkert en hon? Det här är bokens starkaste del och jag läser med intresse om de olika teorier som finns till Luciafirandets rötter.</p>
<p>Lucianatten inföll tidigare i historien under årets mörkaste natt och mycket av firandet verkar traditionellt haft med det att göra, mörkret och det faktum att det vände mot ljusare tider igen. Frukostritualer och lekfulla traditioner på gården eller grannar emellan verkar ha varit vanliga. Att Lucia var en god kvinna, ett helgon, verkar inte helt självklart. Det finns exempel på både häxliknande figurer och lussegubbar.  </p>
<p>Jag vaggas in i någon slags mysig julstämning när det plötsligt, som en blixt från klar himmel, handlar om 1920-tal och det rasbiologiska institutet. </p>
<p>Vad hände? Jag måste backa några sidor för att se om detta skifte verkligen var så abrupt. Men jo, precis så abrupt var det. Och ”läsaren får själv avgöra…” har bytts mot ett tvärsäkert konstaterande att vår moderna Lucia är sprungen ur rasbiologiska idéer. </p>
<p>Jag hade önskat fler argument för tesen än att Svenska dagbladet önskade en blond Lucia när man utlyste en tävling för att kora en Lucia. </p>
<p>Överhuvudtaget hade den här boken tjänat på att stramas upp och bli ett mer tydligt debattinlägg med ett klart uttalat ställningstagande från författarens sida. Som ett sådant inlägg hade tesen om den moderna Lucians rasistiska rötter varit rätt intressant, men nu gömmer den sig lite bakom en historisk fasad och det blir tyvärr varken hackat eller malet. </p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="https://dagensbok.com/2014/06/24/upplev-sveriges-natur/" rel="bookmark" title="juni 24, 2014">För semesterns naturutflykter</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2015/11/19/maja-hagerman-karaste-herman/" rel="bookmark" title="november 19, 2015">Kolonialismens och folkmordens ”vetenskapliga” grund</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2022/01/21/hakan-stromberg-vikingen-har-visst-horn/" rel="bookmark" title="januari 21, 2022">Nationalromantisk hjälte, seriefigur eller fotbollsfan?</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2020/07/30/buzzwords-men-med-mening/" rel="bookmark" title="juli 30, 2020">Buzzwords men med mening</a></li>
<li><a href="https://dagensbok.com/2005/05/03/joanna-pitman-blondiner-makt-och-myt-genom-tiderna/" rel="bookmark" title="maj 3, 2005">En blåst bok</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 527.965 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://dagensbok.com/2017/12/13/hakan-stromberg-lucia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
