Nu har nära fyra månader passerat av år 2020 och alla länder i Europa kämpar i stället med en pandemi. Medborgare anpassar sig efter restriktioner och följer presskonferenser som hålls av statsepidemiologer. Några länder har mer fokus på de auktoritära politikerna som vill visa musklerna. Vilket har sina förklaringar, eftersom alla länder har sin egen historiska kontext.

Jag märkte att jag för ett tag behövde fly undan kurvorna som illustrerar smittspridning och blev glad när jag häromveckan fann John le Carrés senaste roman till utlåning på lokalbiblioteket. Hans böcker är kioskvältare och sällan tråkig läsning. Jag nappade snabbt åt mig låneboken likt en fyndare av ett fint loppmarknadsgods. Tydligen kände jag ett behov av påfyllning av denna brittiska thrillergigant.

Huvudpersonen i En fri agent är anställd av den brittiska säkerhetstjänsten. Han blir hemkallad med anledning av att han börjar närma sig en ålder som bättre lämpar sig för kontorsarbete. Han har haft många uppdrag i utlandet genom åren och behärskar både ryska och tyska. Det visar sig att hans arbetsgivares olika underavdelningar konkurrerar med varandra och chefernas karriärstegar är viktigare än nationens front mot skadliga krafter. Som nyligen hemkommen medarbetare förhåller han sig lite avvaktande men skyler den allt starkare misstron mot sakernas tillstånd med sina yttre handlingar. En agent är vältränad i sådant.

Jag får också en guidad tur i Londonkvarteren, där oligarker köpt de dyraste bostäderna på de finaste adresserna med pengar som dolts i skatteparadis. Finansvärldens systematiska penningtvätt och mörkläggande av dubiösa aktörers kapital blir sågad vid knäna.

Precis som i tidigare verk av le Carré, är det inte skjutvapen och snabba bilfärder som är kärnan i intrigen, snarare ägnar han sig åt en studie i relationer. Banden mellan människor är aldrig enkla, och det är inte heller banden mellan olika nationer eller olika samhällsorgan på inrikesplanet. Författaren tecknar – mig veterligen – aldrig relationer som något statiskt utan de påverkas av både historia och nutid. När händelserna inträffar får vi del av huvudpersonens förstärkta gemenskap med hustrun. Ett par rader som uttrycker deras ömsesidiga lojalitetsförklaring lyser av kärlek, trots att mannen haft några eskapader utanför äktenskapet.

Boksidorna ger även plats åt en våldsam kritik mot Trump och Putin. Inte heller döljs kritiken av de Torypolitiker som dragit den brittiska nationen i Brexit-träsket. Alla omnämnda slår i sina medborgare de mest befängda föreställningar. Och här får jag en känsla av att drivkraften hos en av agenterna faktiskt är skamkänsla. Alltså, att agenten avskyr Storbritanniens politiska ledning som brutit samarbetet med Europa. Han önskar hitta en öppning för att landet ska förhindras bli beroende av Trumps förödmjukande villkor i framtida förhandlingar.

Min önskan att få prata om teman som rättvisa kontra ryggradslöshet tillsammans med min pappa har yttrat sig starkt i mötet med denna bok. I tanken minns jag med värme andra gånger när vi delat bokupplevelser över en lunch. Gott så.

Similar Posts:

• Självdistansen är en styrka
• London runt i ett par vandringsskor
• Den ultimata Suede-texten
• En konservativ sörjer sin flock
• På andra sidan välfärdssamhället

Politiken drivs av visioner men i realpolitiken är det tydligt att också de geografiska faktorerna påverkar staternas tillväxt. I boken Geografins makt: Tio kartor som förklarar världen tydliggörs några saker som låg till grund för historisk expansion utanför den egna nationens gränser. Bördiga jordar som födde befolkningen och träd som kunde fällas för att bygga en flotta (den brittiska stormakten) och slutligen hav som utgjorde ett skydd för främmande makters invasioner.
.
.

Väster om Atlanten odlades den nya kontintenten upp och synen på ursprungsfolk var en grym historia. Engelskan som enhetligt språk underlättade givetvis byggandet av det nuvarande USA. Försprånget som Västeuropa och USA en gång fick går än idag att utläsa i militära resurser – du gissar rätt – NATO är den globalt starkaste försvarsalliansen i världen av idag.

Naturtillgångarnas marknadsvärden som går upp och ned har påverkat och påverkar fortfarande uppkomsten av gränskonflikter eller fredliga överenskommelser. Idag har Ryssland sökt sig till Kina bland annat på grund av sanktioner från västligt håll. Kina å sin sida befolkar nya landområden inom sitt eget land och annorstädes med resultatet att villkoren för andra ursprungsbefolkningar försämras. I boken återkommer Kina flera gånger, vilket förstärker bilden av dagens mindre dominanta Europa.

Hur medveten är författaren Tim Marshall om sitt barnfödda brittiska perspektiv när han går in för att beskriva Afrika? Jodå, han har kunskaper om både långa och korta tidslinjer. Vackra vattenfall, djungel- och ökenområden har gjort det knepigt att transportera varor eller sammanföra människor för idéutbyte. Jämför bara med Europas transportmöjligheter via Donau, Rhen samt floderna i Frankrike och Storbritannien. På den afrikanska kontinenten togs ingen hänsyn till naturliga avgränsningar som berg, floder och kuster vid nationalstaternas grundande – en helt igenom västerländsk idé. Han understryker att kolonialmakterna fick ett försprång på hundratals år i sin exploateringspolitik. När sedan de ursprungliga kolonisatörerna drog sig tillbaka övergick stafettpinnen till USA. Fortfarande idag råder en stor obalans mellan befolkningens egenmakt och det utländska inflytandet. I mötet med Kina är det svårt att stå emot när satsningar görs på infrastruktur – självfallet ingår byteshandel med afrikanska länders naturtillgångar.

Indiens och Pakistans historia saknar inte heller inblandning av det forna brittiska imperiet, som aldrig lyckades skapa något starkt centralstyre. Mångfald och starka regionala skillnader kännetecknar subkontinentens historia. Med ojämnt ärvda resurser från den koloniala tiden står sig Indien starkast. Pakistans inre splittringar beskrivs initierat och enligt Marshall betraktar Indien dessa med tillfredsställelse.

Men Pakistan har lockat Kina med en liten kuststad. Varmvattenhamnar är juveler i all handel och har stor betydelse i händelse av krig. Snart invigs en järnväg som dras från Kina genom Himalaya och Pakistan till hamnstaden Gwadar vid Arabiska havet. Vips, får Kina en närhet till oljan i Mellanöstern och kortare transportsträckor för sina exportvaror.

Avsnittet Korea och Japan börjar med en fråga:

Hur löser man ett problem av Koreas slag? Svar: man löser det inte, man bara ser till att det inte eskalerar. Det sker trots allt så mycket annat i världen som måste tas itu med omedelbart.

Länderna är små, men har geografiska lägen som inte ens de största ekonomierna kan bortse ifrån.

Också i Mellanöstern, Latinamerika och Arktis finns exempel på faktorer som orsakar tvister eller samarbeten. Det var en nyhet för mig att Kina bygger en kanal genom Nicaragua för att korta sjövägen mellan världshaven. Panamakanalen kan kinesiska intressen inte använda eftersom den är hårt bevakad av USA.

Marshalls urval bland konfliktområden följer principen follow-the-power. Med denna disposition blir utrymmet att analysera staters mellanhavanden med andra glasögon väldigt litet. It’s a man’s man’s man’s world och intresset för kopplingar till klimatförändringar är ljumt. Det minskar inte mitt engagemang i läsningen. Berättandet är aldrig långrandigt och minsann tror jag inte mången aspirant till utrikeskorrespondent blir charmad. Marshall väger in diplomati och klarspråk med lika stora delar när han formar sina påståenden. Jag gillar hans stil och hans vilja att öka den breda allmänhetens vetande. I själva verket känns det som om en del statsledares förbluffande retoriska utspel får en begriplig kontext. Marshall väljer att förhålla sig så här:

Det sägs att världen aldrig har varit mer oförutsägbar. Sådana påståenden bör dock tas med en nypa salt eller bemötas med sund skepsis. En kritisk hållning är alltid på sin plats. Världen har alltid varit osäker och framtiden per definition oförutsägbar.

Similar Posts:

• Imperiet under attack
• Banbrytande jätte som raserades
• Kryddor, kraftmätningar och krig
• Ordet Europa betyder mörker
• Jorden runt med andan i halsen