Inte? Nå, här är den i alla fall. Affärshemligheter. Romanen bakom köttfärsskandalerna.

I nätbutikerna sorteras Affärshemligheter in i alla möjliga kategorier; ”humor” på flera ställen. De som sorterar så måste ha oerhört mörk humor. För visst är det bitvis roligt, men på ett sätt som ger magont.

Enligt baksidestexten är Affärshemligheter en dagboksroman som bygger på verkliga händelser. Huvudpersonen delar förnamn med författaren och jobbar sedan ett decennium tillbaka i en Ica-butik. Där slavar hon i charken, slåss med kassaapparater, knaprar utsorterat godis och inte minst tampas med en rad bisarra kunder. Det låter ofta skruvat, men den som arbetat i serviceyrken och/eller i livsmedelsbranschen känner med stor säkerhet igen sig.

Här finns fusket och snusket, här finns Sören med etiketterna som förvandlar allt kött till ”svenskt”, här finns mössen i butikshyllorna och de förmodligen papperslösa städarna. Det är en skildring som för tankarna till Marx, till löneslaveriet och alienationen i det kapitalistiska samhället. Anna står mitt i överflödet av varor i en tillvaro som framstår som tommare och fattigare än någonsin.

Det är när jag skrivit om Maja Ekelöfs klassiska Rapport från en skurhink som jag blir erbjuden Affärshemligheter, och det gör att jag har en tendens att hela tiden jämföra med Ekelöfs rapportbok. Även om Nilum ger en mycket mer fullödig skildring av livet bakom butikskulisserna än Ekelöf någonsin gav av själva städbranschen, så saknas något.

Ekelöfs Maja var mycket mer en hel människa. Hon oroade sig för barnen och roade sig med vännerna, hon gick i studiecirklar och upprördes över nyhetsbilderna från Vietnam. Nilums Anna är så mycket mer avgränsad. Hon vill skriva om butiken, och butiken upptar onekligen en skrämmande stor del av hennes liv. Också när hon inte jobbar ägnar hon sig åt att skriva långa listor på saker i butiken som hon avskyr.

23) Kunder som skäller på mig för något jag inte rår för
24) Kunder som blir irriterade över ett erbjudande de sett som gäller på annan butik än där jag jobbar och undrar var de sett erbjudandet och blir irriterade när jag inte vet
25) Att vara kissnödig och skiva parmaskinka

60) Off-line i kassan
61) Kunder som inte har tillräckligt med pengar på kortet
62) Kunder som frågar om dammsugarpåsar de håller i handen passar i deras dammsugare

241) Mobilpratande säljare i fikarummet
242) Dåligt kaffe till fikat
243) Mögellukten i charken

Ändå har Anna ett liv utanför butiken, med pojkvän och studier som vi inte får veta något om. Det gör att hon som person blir undflyende och lite svår att engagera sig i. Sarkasmer över charkdisken blir trots allt inte någon hel och intresseväckande romankaraktär.

Kanske betyder det också något annat än bara att författarna, Ekelöf respektive Nilum, har valt två olika strategier. Krympningen av synfältet känns i alla fall symptomatisk. I slitet och det höga tempot i butiken orkar ingen oroa sig för världsfreden, inte för var varorna kommer ifrån och faktiskt inte ens för de skugglika städarnas egentliga arbetsförhållanden i samma butik. Det är något som har hänt här.

Arbetarlitteraturen i 2010-talets Sverige är onekligen en något yrvaken genre. Det finns livserfarenheter här som vi är otäckt bra på att helt enkelt förtränga. Affärshemligheter är kanske inte den ultimata skildringen, men vi behöver mer sådan här litteratur.

Similar Posts:

• ”Det står i brinnande lågor nu.”
• Tyst i klassen?
• Vecka 18: En present till framtiden
• Alice i flaskornas underland
• Biografin om den samhällsengagerade städerskan