Boken Låt personligheten blomma är egentligen bara ett av de verktyg förfataren jobbar med. Det finns även en kortlek med personlighetskort som skall förenkla proceduren med att se vilka personlighetsdrag som är framträdande hos enskilda individer. Jag har inte haft tillgång till denna kortlek, utan endast denna bok. Min spontana tanke är att det förmodligen är lättare att se helheten i Kenmos koncept om man har möjlighet att jobba parallellt med dessa.

Han kallar sitt koncept för Åtta boxar. Vilket då motsvarar åtta olika personlighetstyper. Dessa åtta typer är listade med dess typiska egenskaper, och i boken kan man göra en självskattning för att se vilken/vilka personligheter som man själv kan kategoriseras som. Detta kan genomföras i arbetsgrupper för att få ökad förståelse för hur denna grupp människor fungerar tillsammans och för att kunna definiera gruppens styrkor och svagheter. Man kanske saknar ett element i gruppen, eller så kan gruppen vara överrepresenterad av ett element.

Den här boken skall vara framtagen för att kunna fungera som guide även för enskilda läsare, alltså privat och inte relaterat till arbetsplats. Och visst kan den kanske göra det, men mitt intryck av boken är att den nog fungerar bäst just så som ett verktyg för organisationer och arbetsgrupper.

Författaren använder ett väldigt pratigt språk, och jag har svårt att följa tråden. Jag upplever en ganska diffus gräns mellan vad som är sidospår och vad som tillhör själva konceptet. Mycket av det som sägs i boken är fina saker som är bra att ha i åtanke på färden genom livet, men mycket känns också som allmängods för den läsare som redan har läst ett antal liknande böcker.

Eftersom jag vid denna tidpunkten i livet kommit till insikt om att min personlighet uppskattar en viss ordning och reda och tydlig struktur, är frånvaron av struktur i boken ett problem för mig. Efter halva boken börjar jag undra om jag missat något, eller om alla dessa utläggningar är en del av själva konceptet. På så vis kan man säga att Kenmo verkligen utmanar mig. Så när jag läst genom boken en gång går jag tillbaka i den och försöker hitta de bitarna som jag gillar bäst.

Man kan likna negativa känslor vid en brasa som brinner inom dig. Blir den släckt innan den har brunnit ut, så får du en masa bråte kvar. Om brasan får brinna ut, så blir det bara finkornig aska kvar, som försvinner med tiden.

Det är det här som är mitt bästa med boken. Hur man upprätthåller ett sunt förhållande till de negativa tankar som letar sig in i ett annars positivt tänkande.

Jag tror att hela Kenmos koncept egentligen gör sig bäst om han själv är närvarande. Hans koncept heter HumanGuide, och jag tror att det kan vara svårt att ta sig igenom och anamma materialet till fullo om man inte har just en guide som stöd på vägen.

Similar Posts:

• Vinna-vinna på jobbet
• Ta tag i det!
• Givande skapar mervärde
• Självstjälp
• Gullig självhjälpsbok om vänskapsrelationer