Det här är en komprimerad släktsaga, vi får en glimt av grundtemat i var och ens liv. Vilka livsavgörande händelser har format dem? Vad är deras drivkraft?

Hämndlystna impulser uppstår inte ur tomma intet, i den här berättelsen förses vi med tillräckligt mycket information för att personerna ska bli tydliga. Här finns inga långrandiga förklaringar, nycklarna till de olika personernas karaktärer får vi genom deras agerande. Saknad är ett återkommande tema, att vilja uppnå en materiell trygghet man saknade som barn till exempel eller mer konkret att längta efter maten, musiken, människorna från förr.

Knuds mor blir utfrusen ur lokalsamhället enbart utifrån det faktum att hon är tysk. Ingen känner till hennes bakgrundshistoria, ändå drabbas hon av en kollektiv bestraffning för de hemska krigsåren. Knuds öde är inte mycket bättre, även han blir kallad tysksvin och är alltid på vakt. Man vet aldrig när mobbare väljer att slå till.

Familjen är fången i det förflutna. Omgivningen tycks oförstående/ointresserade av de traditioner/det kulturarv modern bär med sig. Det är som att det saknas öppningar, inga kontaktförsök åt något håll, som om tillvaron blivit stum. Familjen blir en sluten cell, inte utifrån ett frivilligt val utan framtvingat av yttre omständigheter.

Min radio var första gången jag slapp ifrån mor och far och kunde göra det jag själv ville, och det kändes som om jag gjorde något förbjudet. Jag gömde mig under täcket för att inte bli upptäckt och följde med på kortvåg och mellanvåg och utforskade världsrymden och avlyssnade dess hemligheter.

Sonen uttrycker uppskattning och omsorg i förhållande till föräldrarna samtidigt som den sociala isoleringen tycks göra hans längtan bort, bort, bort allt större.

Similar Posts:

• ”Jag tänker ett ljus”
• Poesin i poesin vänd ut och in
• Bananer är bäst
• Svält och sex
• Föräldrar, syskon och främlingar