<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Ingrid Sommar</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/etiketter/ingrid-sommar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Sun, 07 Jun 2026 22:00:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Ingrid Sommar &quot;Klassiska kaféer i Europa&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2010/07/23/ingrid-sommar-klassiska-kafeer-i-europa/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2010/07/23/ingrid-sommar-klassiska-kafeer-i-europa/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 Jul 2010 22:00:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Eva Björnberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[August Strindberg]]></category>
		<category><![CDATA[Dan Turèll]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Guidebok]]></category>
		<category><![CDATA[H C Andersen]]></category>
		<category><![CDATA[Hjalmar Söderberg]]></category>
		<category><![CDATA[Ingrid Sommar]]></category>
		<category><![CDATA[Miriam Preis]]></category>
		<category><![CDATA[Om litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=18804</guid>
		<description><![CDATA[Under tre års tid har Ingrid Sommar då och då rest för att skriva boken Klassiska kaféer i Europa. Dessa europeiska klassiska kaféer har på sistone fått ett uppsving. De får mycket uppmärksamhet, många finns kvar välskötta sedan länge, andra renoveras eller öppnas på nytt. De har betytt mycket politiskt, socialt och kulturellt. De var [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Under tre års tid har Ingrid Sommar då och då rest för att skriva boken <cite>Klassiska kaféer i Europa</cite>. Dessa europeiska klassiska kaféer har på sistone fått ett uppsving. De får mycket uppmärksamhet, många finns kvar välskötta sedan länge, andra renoveras eller öppnas på nytt. De har betytt mycket politiskt, socialt och kulturellt. De var en gång   nyhetscentra, där fördes diskussionerna och de var betydelsefulla mötesplatser både för samhällsutvecklingen och för konstnärer och författare. De ställen som beskrivs i boken är den typ av kosmopolitiska kaféer, Sommar kallar dem boulevardställen, som tillhörde flanör- och bohemepoken runt sekelskiftet 1900 och som fortfarande finns kvar. Denna kafétradition har inte funnits på samma sätt i Sverige. Kaffe och alkohol har på grund av de svenska alkohollagarna inte hört ihop. Kanske kan man säga, tillägger Sommar, att det ändå finns ett sådant klassiskt kafé i Sverige: Berns Salonger i Stockholm. Men hade Café Cosmopolite som låg i Klarakvarteren fått finnas kvar, där ännu oetablerade författare hängde på 1930-talet, hade det definitivt platsat i boken, skriver hon.</p>
<p>Bokens urval av kaféer verkar inte särskilt  begränsat, de allra viktigaste och äldsta ställena i de städer som besökts i Europa finns helt säkert med. Det är sammanlagt 57 kaféer som presenteras i följande sexton städer: Köpenhamn, Oslo, London, Paris, Barcelona, Zürich, Florens, Padova, Venedig, Istanbul, Budapest, Wien, Salzburg, Prag, Berlin och Warszawa. Bokens titel och omslag lockar verkligen till läsning. Omslaget föreställer det gamla kaféet och restaurangen Café à Porta vid Kongens Nytorv i centrala Köpenhamn, som ligger mittemot Det Kongelige Teater. Kaféet öppnade redan 1792, men det var först när krögaren <strong>Stephan à Porta</strong> på 1850-talet tog över stället, som det fick den karaktär det har nu. Det är nyligen renoverat, en renovering som gjordes med hjälp av historiska fotografier från Københavns Museum. På så sätt har man återställt dess originaldekor, dess traditionella och eleganta stil. Boken ger en glimt av hur det var där på 1800-talet och tidigt 1900-tal: </p>
<blockquote><p>Snabbt blev à Porta träffpunkt för oroliga konstnärssjälar som <strong>Strindberg</strong> och<br />
<strong>H C Andersen</strong>, skådespelare från Det Kongelige, journalister och politiker. <strong>Hjalmar Söderberg</strong> i exil från Sverige lär ha skrivit romanen <cite>Gertrud</cite> vid ett fönsterbord här.</p></blockquote>
<p>Även om jag själv varken är politiker, journalist, skådespelare eller lider av en överdrivet orolig konstnärssjäl, sitter jag mycket snart efter läsningen av <cite>Klassiska kaféer i Europa</cite>, en tidig junikväll på det gemytliga och stämningsfulla Café à Porta, avslutande min måltid med en espresso och en himmelskt smakande crème brÃ»lé. Kvällen är dock inte slut med detta, istället väntar en Irish Coffee på Café Dan Turèll på St. Regnegade, inte långt därifrån. Café Dan Turèll är det andra kaféet i Köpenhamn, som Sommar beskriver i sin bok. Det öppnades 1977  (i boken står att det öppnade 1978, vilket är rätt?) inspirerat av kaféerna i Paris, och fick sitt namn av den mycket populäre och kontroversielle danske poeten och romanförfattaren <strong>Dan Turèll</strong> (1946-1993). Hans namn fick användas av kaféet mot att han fick äta och dricka gratis där. Idag är väggarna i kaféet dekorerade med omslagsbilderna från 45 av hans böcker. Efter kaffedrinken på DT återstår för oss bara att upptäcka Frederik VI, det tredje och sista kaféet i Köpenhamn, som beskrivs i boken. Men det är beläget i stadsdelen Frederiksberg, så ett besök där hanns inte med denna gång.</p>
<p>Som guidebok fungerar alltså <cite>Klassiska kaféer i Europa</cite> ypperligt, och med sin inledande historik över kaffet och kaféerna, sin betraktelse över kafélivet och med korta beskrivningar av varje kafé, illusterade med många vackra, läckra och inbjudande fotografier, blir det svårt att lägga den ifrån sig och man tar gärna den med sig när man reser iväg. De flesta fotografier är tagna av fotografen <strong>Miriam Preis</strong>, som Sommar samarbetat med tidigare. Det är mycket skönhet och tradition som visas fram, och jag längtar efter att slå mig ned i så gott som alla dessa vackra lokaler med till exempel en cappuccino och läsa några av de många tidningar, som brukar finnas fritt tillgängliga på dessa kaféer. En kravlös, avslappnad tillvaro när man är på semester, med atmosfären fylld av både historiens och nuets spänning. Några av kaféerna i Paris som presenteras har jag tidigare besökt och jag har även besökt ett av de tre kaféer i Oslo som presenteras: Theatercaféen, som ligger nära Nationaltheatret. Men för övrigt är alla kaféerna oupptäckta. Och vad ska man säga om det? Jo, att människolivet är felkonstruerat: det är alldeles för kort. Det skulle tidsmässigt åtminstone behöva multipliceras med tio.</p>
<p>Ingrid Sommar presenterar så många kaféer i sin bok att hon bara har möjlighet att nosa lite på vart och ett. Fördjupad kunskap om dessa får man alltså av naturliga skäl söka någon annanstans. Hon nämner tre viktiga böcker: <cite>Kaféliv, författare på kafé under hundra år</cite> (1996) i urval av <strong>Daniel Hjorth</strong> (något föråldrad i sin inledning dock, där Hjorth konstaterar: &#8221;Skrivmaskin och persondator har trots allt inte lyckats göra sig hemmastadda på något kafé.&#8221;), <cite>Grand Literary Cafés of Europe</cite> (2008)  av <strong>Noël Riley Fitch</strong> och <cite>Das Café. Vom Reichtum europäischer Kaffeehauskultur</cite> (1995) av <strong>Walter Vogel</strong>.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/09/15/ingrid-sommar-miriam-preis-kolonikarlek-rapport-fran-en-drom-som-lever/" rel="bookmark" title="september 15, 2009">Rapport från kolonin</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/07/16/anita-persson-vandra-med-strindberg/" rel="bookmark" title="juli 16, 2004">Lär känna Stockholm och Strindberg</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/08/08/monica-lauritzen-en-kvinnas-rost-emilie-flygare-carlens-liv-och-dikt/" rel="bookmark" title="augusti 8, 2007">Fascinerande djupdykning i det svenska 1800-talets litterära värld</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/08/27/stefan-whilde-august-strindbergs-levnadshistoria-for-2000-talet/" rel="bookmark" title="augusti 27, 2006">Strindberg åt folket?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/11/15/sigrid-combuchen-livsklattraren-en-bok-om-knut-hamsun/" rel="bookmark" title="november 15, 2006">Autodidakt och individualist</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 442.347 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2010/07/23/ingrid-sommar-klassiska-kafeer-i-europa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ingrid Sommar, Miriam Preis &quot;Kolonikärlek, rapport från en dröm som lever&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2009/09/15/ingrid-sommar-miriam-preis-kolonikarlek-rapport-fran-en-drom-som-lever/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2009/09/15/ingrid-sommar-miriam-preis-kolonikarlek-rapport-fran-en-drom-som-lever/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 14 Sep 2009 22:00:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Tommy Arvidson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Fotobok]]></category>
		<category><![CDATA[Ingrid Sommar]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Miriam Preis]]></category>
		<category><![CDATA[Trädgård]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=9198</guid>
		<description><![CDATA[Att ha kolonistuga är hett. Det verkar finnas ett sug efter att odla sin egen mark, att se något växa, något som man inte kan påverka speciellt mycket. Ja, lite gödning eller ny jord, lite rensning kan förbättra odlingsbetingelserna. Men annars är det mest att vänta på att pionerna skall slå ut, att jordgubbarna skall [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Att ha kolonistuga är hett. Det verkar finnas ett sug efter att odla sin egen mark, att se något växa, något som man inte kan påverka speciellt mycket. Ja, lite gödning eller ny jord, lite rensning kan förbättra odlingsbetingelserna. Men annars är det mest att vänta på att pionerna skall slå ut, att jordgubbarna skall bli röda, äpplena skall mogna. Man får snällt vänta ut naturen. Trädgård är det långsammas konst sade någon. Det attraktiva med trädgårdar är kanske att saker får ta sin tid i en värld där allt skall effektiviseras och tidsbestämmas.</p>
<p>Ingrid Sommar och Miriam Preis har verkligen velat skärskåda alla aspekter på koloniträdgårdslivet. Vi får möta personer med många olika idéer om kolonilivet. Punkbandet Quit your dayjob repar i en kolonistuga. En av bandmedlemmarnas fru har gjort en färgglad inredning med zebrarandiga möbler. Någon annan betraktar sin trädgård som ett ständigt föränderligt konstverk. Och så finns förstås de som ser odlandet som en livsstil och som varje höst gläds åt rika skördar av grönsaker och frukt. Författaren väver på ett finurligt sätt in koloniträdgårdsrörelsens historik, ideologi och framtidsutsikter i de olika personporträtten.  </p>
<p>De små barnen som lustfyllt knatar runt i ett koloniområde bildar underlag för en utläggning om Reggio Emilia &#8211; pedagogik och tysk barnuppfostran på 1800-talet. Ingrid Sommar berättar om exemplet Göteborg där man satsar på en ny typ av större kolonilotter som kan användas för småskalig kommersiell odling. Man pratar om något som kallas urban odling. Miriam Preis har med kameran följt odlingsåret. I närgångna detaljer såväl som storslagna översiktsbilder lyckas hon fånga det speciella med koloniträdgårdsandan. Det trägna odlandet såväl som den glada samvaron. </p>
<p>Detta är alltså en bok som befinner sig långt ifrån den stora floden av trädgårdspysselböcker som översvämmar bokhandelsdiskarna varje vår. Men helt kan författarna inte avhålla sig från pysselvinkeln. Varje kapitel har en månadsbeteckning och en liten kolonistpraktika om vad som är aktuellt att göra i kolonin just vid den årstiden. Och en sida med recept på vad man kan göra med alla äpplen som man måste ta hand om.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2010/07/23/ingrid-sommar-klassiska-kafeer-i-europa/" rel="bookmark" title="juli 23, 2010">Försök stanna hemma efter att ha läst denna guidebok</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/07/27/stefan-sundstrom-stefans-lilla-grona-en-handbok-i-utanforskap/" rel="bookmark" title="juli 27, 2013">Vara sin egen trädgårdstomte</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/07/27/andre-stromqvist-odlarens-handbok/" rel="bookmark" title="juli 27, 2013">Grundkurs i evigheten</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/03/20/yann-arthus-bertrand-jorden-sedd-fran-himlen/" rel="bookmark" title="mars 20, 2005">Om att försöka hålla igen</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/12/03/bengt-af-geijerstam-det-levande-havet-tarnskar-i-ostersjon/" rel="bookmark" title="december 3, 2009">En liten parentes i Östersjön</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 271.152 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2009/09/15/ingrid-sommar-miriam-preis-kolonikarlek-rapport-fran-en-drom-som-lever/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
