En kväll skriver en av döttrarna på familjechatten: ”Ikväll äter jag riktigt svart bröd ihop med morotssoppa.” Riktigt. Svart. Bröd. Dottern förvaltar ett arv, vilket gläder mitt modershjärta. Hon, liksom jag, är mer förtjust i rågbrödet från andra sidan Östersjön än de övriga i familjen som glufsar i sig mjuk sötad limpa. Något glufsande inträffar […][...]

Kvantteori genomsyrar omärkbart vår vardag. Den ledde till kiseltransistorn i telefonens inre, till lysdioderna i telefonskärmen, till de avlägsna rymdsondernas kärnfysikaliska hjärta och till streckkodläsaren i matbutiken. Den kan vara den mest framgångsrika vetenskapliga teorin någonsin. Allt härleds ur väldigt små partiklar som beter sig på ett minst sagt udda sätt. Hur kan ett objekt […][...]

Sökandet efter den perfekta ekvationen har varit en stark drivkraft inom de naturvetenskapliga disciplinerna. Matematiker, fysiker och kemister har velat beskriva allt ifrån universums krafter till atomers uppbyggnad. Nå. Hur har de lyckats? Herrar som Einstein, Bohr, Schwarzschild, Heisenberger, Grothendieck, Schrödinger, Mochizuki. Svaret är att några lyckats ganska väl – om man ser till yttre […][...]

Carl von Linné var en av sin tids stora vetenskapsmän, och hans vetenskapliga gärning att försöka kategorisera naturen kom att få stor betydelse för utvecklingen av naturvetenskapen. I den här boken skildrar idéhistorikern Gunnar Broberg Linnés liv och gärning. Enligt vad som påstås av förlaget så är det första gången på mer än ett sekel […][...]

När berättarjaget i boken Vi ses vid världens ände tar på sig vandringskängorna och följer stigarna upp i de schweiziska alperna är det inte adrenalinkickarna hon söker. Hon har lärt sig att tycka om vandrandet i en egen takt och samtidigt har ett stort geologiskt intresse tagit plats i henne. Om hon inte är ute […][...]