En tolvsidig essä publicerad på den samhällskommenterande sajten TomDispatch satte igång en snöbollseffekt. Något som ledde till etablerandet av nyordet mansplaining. Det här var inget som textens författare, Rebecca Solnit, hade räknat med och det är inte heller från hennes penna som termen kom. I ett PS till originaltexten som både inleder och namnger denna […][...]

Rent filosofiskt skulle säkert de allra flesta människor utan problem skriva under på att även kriminella kan älska sina barn. Eller på att barn inte är skyldiga till vad föräldrarna har för sig. Hur vi agerar i verkligheten verkar inte ligga helt i linje med den filosofin. I reportageboken Pappa & kriminell finns till exempel […][...]

En käftsmäll är också beröring – Dikter för riktiga män är en ironisk samling dikter om den manligaste mansbilden av dem alla, macho-mannen. Jag kom direkt att tänka på Stephan Mendel-Enks reportagebok Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet när jag såg titeln på Marcus Prifits diktsamling och när jag sen började […][...]

Varje år vid den här tiden sitter jag som på små nålar och undrar. För att Borås tidnings (BT) debutantpris är så viktigt för en ny författare, för att det ger möjlighet att skriva en ny bok. Jag har inlett tanken på varför alla författare som får ta emot BT:s debutantpris visar sig bli sådana […][...]

Begreppet ”etnisk litteratur” har varit flitigt förekommande i kulturdebatten den här säsongen. Bland annat förde vietnamesisk-australiensiske Nam Le en kvick metadiskussion i succéartade debutsamlingen Båten kring hur författare kan slå mynt av etnisk annorlundahet. I slutänden ligger det väl ändå något väldigt positivt i att fler och fler läsare insett att den litteraturvärld vi normalt […][...]

De senaste åren har det dykt upp en rad antologier inspirerade av det sena 1990-talets Fittstim. Förra säsongen var det Äga rum och Könskrig och i höst alltså även, vitsigt nog, Pittstim. Om Linda Skugge och Belinda Olsson utgjorde tredje vågens feminister borde vi med andra ord nu möjligen, efter rösträttskamp, Grupp 8 och Fittstim, […][...]

Matthew Shepard i Laramie, Wyoming 1998. Johan Pettersson i Katrineholm 2002. Josef Ben Meddour i Göteborg 1997. Tre män som mördats på grund av sin homosexuella läggning. Tre hatbrott som avhandlas i Johan Hiltons bok No tears for queers. Morden är långt ifrån ensamma i sitt slag. De kännetecknas av övervåld och motiven är homofobi […][...]

Om vi börjar från början blir jag djupt fascinerad redan av Ragnar Strömbergs förord. Ingen märkvärdig text i sig, men historien som berättas där får mig att lägga ner boken en lång stund och sitta och stirra ut i luften, fullkomligt tagen av denne bisarre figur som var Yukio Mishima, en av Japans främsta och […][...]

”Den dominerande manligheten är en våldsideologi, en livsfarlig logik, en kollektiv sinnessjukdom och en evig tävlan där kvinnor bara är statister. Den förstör livet för samtliga sina deltagare.” Det menar sportjournalisten Stephan Mendel-Enk i sin bok Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet. Behöver det nämnas att han redan hunnit provocera både […][...]