När jag var fem år gammal åkte jag till Åbo med min pappa och min farmor. Mina minnen från den resan är fragmentariska – den stora finlandsfärjan, de karelska pirogerna med äggsmör, Åbo slotts vita väggar – men syftet var att hälsa på Reijo och hans familj. Reijo var ett av de finska barnen som […][...]

Självhjälpsindustri Förbättringsindustri Missnöjesindustri Dåligtsamveteindustri I Pythian pratar tar sig Liv Strömquist an kulturen och miljardindustrin som går ut på att vi ska förbättra oss själva genom att leva hälsosamt, utnyttja tiden maximalt och samtidigt uppnå någon sorts harmoni (oss = främst privilegierade personer i rika länder). Vad är det vi sysslar med och varför – […][...]

Beware the bareness of a busy life Christopher Knight lämnade sitt hem i Maine vid 20 års ålder. Han lämnade utan någon särskild anledning och stannade i skogen i 27 år. Hans psykologi är unik på det sättet att det är svårt att hitta ett liknande fall där en person förblev vid sina sinnens fulla […][...]

Om jag inte läst Bente Klarlund Pedersens förra och första bok, kanske jag inte skulle läst Yngre med åren. En bok om hälsa – för ett friskt liv med flera goda år. Titeln lovar verkligen mycket. För mycket? Men som sagt, jag läste och recenserade här hennes Gå-boken. Promenera för ett hälsosammare liv (2020). Bente […][...]

Tidigare har jag läst och roats av den misantropiske Shaun Bythells charmiga En bokhandlares dagbok, där han avhandlar livet som prövad antikvariatsinnehavare i Wigtown i sydvästra Skottland. En ort som för övrigt är vittberömd för sin årliga litteraturfestival och – i förhållande till ortens ringa storlek – ett imponerande antal boklådor och antikvariat. Jag räknar […][...]

Reyhaneh Ahangarans Känsloboken har undertiteln ”För dig som går på lågstadiet”, men jag funderar en del under läsningens gång på hur olika människor egentligen är när det gäller känslor. Barn i olika åldrar. Vuxna. Visst, vi vuxna lägger oss inte ner i gången i matbutiken och skriker om vi inte får det vi vill. Men […][...]

Efter att ett helt liv ha känt sig annorlunda, flera vändor i terapi, antidepressiv medicin och även en inläggning på en psykiatrisk klinik får Clara Törnvall till sist en remiss för att bli utredd för autism. Hon sliter med frågeformulär under en psykologs överinseende och plötsligt faller bitarna på plats. Det här är hon – […][...]

Jag skulle säga att jag är ganska bra på att läsa om otäcka saker. Jag kan bli glad av och känna tröst i bara en författares förmåga att sätta fingret på och formulera ett problem. Det är trots allt första steget i att kunna lösa det. I psykiatrikern Stefan Krakowskis bok Incel: Om ofrivilligt celibat […][...]

I essäsamlingen Dödsmasker skriver Nils Erik Forsgård om döden och döendet ur många perspektiv: personligt, etiskt, statistiskt, historiskt, idéhistoriskt, litterärt, musikaliskt. Här finns nästan allt som kan uppbådas om ämnet ur otaliga källor och synvinklar: antika, medicinska, patologiska, ekonomiska, kulturella, juridiska, kristna, judiska, etiska och estetiska. Inom en kort tid gick flera närstående bort i Forsgårds […][...]

Hur går det för seriestrippen nu för tiden? Publiceringsformen, tre tecknade rutor per dag, föddes under dagspressens guldålder. Nu är det allt färre som prenumererar på en dagstidning. Jag var en trogen seriestrippläsare. Vardagsrutin är en viktig komponent, det här att man slår upp tidningen bakifrån för en daglig dos. En bra serie blir en […][...]