Amerikanen Mike Garson, född 1945 i New York, är en av världens främsta pianister och av många geniförklarad. Garson, som ursprungligen och mest ägnat sig åt jazz, är allra mest känd för sitt samarbete med David Bowie, vilket tog sin början redan 1972. Garson hade aldrig hört talas om Bowie när han tillfrågades om att […][...]

Var börjar man om man vill lyssna på klassisk musik? Är det så svårt som man kan tro – som man lockas att tro ibland? Jag skulle säga att svaren på den andra frågan är ja – och nej. Klassisk musik kräver ofta mer av lyssnaren än andra musikgenrer för att komma till sin rätt […][...]

Peter Ames Carlins läsvärda biografi Bruce börjar med en tragisk scen: när Bruce Springsteens pappa Douglas fem år gamla syster Virginia blir påkörd av en lastbil och dör. Ames Carlin väjer fortsatt inte för de mörka stråken i Springsteens liv och det gör inte heller huvudpersonen när han nu själv satt sitt liv på pränt. […][...]

Så hyllad. Så välkommen. Så helgjuten. Så tyckte fans och kritiker när Neil Young gav ut Harvest Moon år 1992. Men vänta nu. Det är ju en annan skiva Cambridgebaserade musikskribenten Sam Inglis’ bok ska avhandla, nämligen albumet Harvest från år 1972. Det här händer gång på gång i Sam Inglis’ genomgång av bakgrunden till […][...]

Redan på 60-talet väckte Bob Dylan uppmärksamhet genom sin butterhet. På omslaget av LP-skivan Highway 61 Revisited intar Dylan ett trotsigt ansiktsuttryck som folk reagerade på. Det vanliga var att skivomslag pryddes med leende artister – inte att de glodde med småsur blick mot kameralinsen. Det är den första iakttagelsen Mark Polizzotti gör i sin […][...]

Musik bara är. Musik erbjuder liksom ett rum där vi kan utforska sammansatta begär som vi inte alltid förstår med vårt rationella jag. Alla har vi upplevt hur vi gett oss hän, låtit harmonier, rytmer och ljudbilder föra oss till platser bortom orden. Kan man överhuvudtaget beskriva musik? Om vi svarar ja på den frågan […][...]

I år är det tjugo år sedan som Stuart Murdoch för första gången hördes avsluta låten ”We rule the school” med de definierande textraderna You know the world was made for men. You know the world was made for men. You know the world was made for men. Not us. I den forne Belle and […][...]

I en månads tid har jag släpat med mig Göran Gademans Operahistoria, en tegelsten på 750 sidor som väger nätta 1,7 kilo. Den är den första svenska boken i sitt slag på femtio år (den förra var Folke H Törnbloms Operans historia som gavs ut 1965) och under den tiden har det såväl tillkommit ett […][...]