Bea och Niklas bor i en fin våning på Banérgatan på Östermalm i Stockholm. Efter ett mindre bråk försvinner Niklas hemifrån. Bea tänker att han kommer hem när han lugnat ner sig. Timmarna går men Niklas lyser med sin frånvaro. När han äntligen hör av sig säger han att han inte är så sugen på […][...]

Cancerbloggar är ett relativt nytt fenomen. De dök upp strax efter det att de vanliga bloggarna exploderat i början av 2000-talet. Människor drabbade av cancer behövde en kanal utåt. Istället för dagbok skrev de till nära och kära, folk i etern som kunde ge pepp, samt samtidigt till alla andra som på något vis behövde […][...]

Har du någonsin försökt flytta ifrån dig själv? Tänkt att där, på den där platsen (som egentligen mest finns i ditt huvud), där skulle jag kunna bli precis den jag skulle vilja vara? Dit skulle jag inte ta med mig något av allt det här skräpet som jag släpar runt på där jag är nu? […][...]

Utanför kvittrar fåglar, duvor kurrar. Dovt hör jag trafiken. Fiskmåsarna kastar sig som fallskärmshoppare genom luften. Det är mulet och från räcket på balkongen hänger mitt täcke och vädras i den kyliga luften. Bredvid ur balkonglådorna sträcker sig ogräset mot himlen som Jacks bönstjälkar i väntan på samma mytiska mening med sitt liv. Under skrivbordet […][...]

Känner ni Cecilia Albert? Den supersnygga, supersmarta och superbästa mamman-hustrun-psykoterapeuten någonsin. Alltid lika snäll och sympatisk, alltid förstående och alltid lika mån om att ständigt och jämt se till andras bästa. Eller känner ni Cecilia Albert, hon som springer mil efter mil om nätterna, fort och hårt så att hon får blodsmak i munnen. Hon […][...]