Sedan den dagen jag fick ett språk har poesin varit ett verktyg som hjälpt mig att förhålla mig till världen. Hur det blev så vet jag inte. Däremot minns jag hur jag dikterade naturromantiska poem, min snälla dagmamma skrev ned dem och jag tecknade illustrationer. Då var jag i fyraårsåldern och hade ännu inte erövrat […][...]