- Wachtmeister. Sophie Wachtmeister. Det är från mitt möte med överklassen och det grämer att jag inte hade sinnesnärvaro nog att svara med motsvarande manér. Får man vara kritisk mot en dagbok som blottar sig? Visserligen innehåller all litteratur ett visst mått av självbiografiskt stoff, men att ge någons utgivna dagbok på pälsen är nästan […][...]

Den högsta kasten är Carina Rydbergs kanske mest kända roman. Den kom 1997 och har ett uttryckligt syfte: att ta hämnd. Berättarjaget heter Carina och är författare. Hon har många (alla?) likheter med Carina Rydberg själv. När Den högsta kasten inleds har Carina fått tre romaner utgivna och är därmed författare på riktigt. Hon har […][...]

Maja Lundgren, Lars Norén, Ann Heberlein, P O Enguist, Bodil Malmsten, Liza Marklund och bloggarna Kissie och Blondinbella – alla har de på något sätt gestaltat ett jag. Med lite olika resultat och respons, men också i olika medier. Nya medier skapar inte bara nya villkor för vem som kan uttrycka sig på vilket sätt, […][...]

Karl-Ove Knausgård bestämde sig för att skriva en serie på sex böcker och målet från början var att det skulle ta ett år. Han lyckades inte helt, det tog ett och ett halvt. Varje bok är på över 300 sidor. Det är inte mänskligt att lyckas med något sådant. Jag slukade den första delen runt […][...]

Författaren Beate Grimsrud som skrivit dagens bok En dåre fri, kommer till Copacabanas Litterära Tisdagsklubb (CLT) ikväll. Tillsammans med författaren Maja Lundgren kommer de att prata om verkligheten och litteraturen. Så här skriver CLT i kvällens inbjudan, hoppas vi ses där! Vilken verklighet lever du i? Det talas om folkets verklighet och verklighetens folk. Vi […][...]

Bekännelsens litteratur samtalades det om igår när Semafor hade höstpremiär på Högkvarteret med Semafor goes confessional. Maja Lundgren och Maria Zennström var inbjudna för att prata om litteratur som lånar av det självbiografiska. Jag kan tycka att det är ett ämne som diskuterats till leda, men att det fortfarande lockar, sådär förbjudet som det trots […][...]

Hur följer man upp en bok som Myggor och tigrar, som gav hela Kultursverige tuppjuck? Tja, det är mycket snack om punk i Mäktig tussilago, huvudpersonen är gammal punkare som vuxit upp, så låt oss leka med tanken att det är en postpunkroman. PiL till föregångarens Sex Pistols, Imperiet till dess Ebba, Talking Heads till […][...]

Okej, så här: Clara är närmare fyrtio år, frilansskribent och i den akademiskt skolade kultursvängen, när hennes kärnfamilj (mamma, pappa, barn, son, dotter) bryts upp. En process börjar och hon inser att hon blir förälskad i tjejer i stället. I sina anteckningsböcker undersöker hon sin nya identitet och det nya sammanhang hon hamnar i med […][...]

Roman står det på omslaget som på så många andra böcker nuförtiden som har verkligheten som förlaga och inte skäms över det. Som vill göra ett statement. Jag tänker på Maja Lundgrens Myggor och tigrar, eller Boven i mitt drama kallas kärlek av Unni Drougge. Även Salong F. har verklighetsbakgrund då Åsa Mattsson var med […][...]

Del 1 | Del 2 | Del 3 On 10/7/07, Helena Hansen wrote: Hur börjar man? Hej! ? Haha hörde du att Jonas försökte ljuga in Johan som ”Estonian writer” på nån partybåt nere i hamnen? Det lyckades visst inte så bra. I wonder why. Märkte du förresten av att det var estniskt tema i […][...]