Okej, lätt ironiskt, men nog brukar historieskrivningen se ut ungefär sådär. Vad litteraturvetaren Magnus Nilsson visar i Den föreställda mångkulturen. Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa är inte bara att föreställningen om det mångkulturella Sverige bygger på berättelsen om det gamla homogena Sverige, som förstås i sig är en fiktion, utan också på föreställningen att det i samtiden är just kultur som ligger till grund för de motsättningar och problem som finns och kan uppstå i samhället.

Sedan ungefär kalla krigets slut finns en allmän västerländsk föreställning om historiens slut och ideologiernas död. Inte minst i Sverige har rådande retorik gjort gällande att klassamhället i stort är avskaffat. När ideologi, klass och ekonomiska orättvisor underkänts som förklaringsmodeller kommer så kultur och etnicitet i fokus.

Av en ren slump råkar jag läsa Den föreställda mångkulturen parallellt med Linnea Nilssons och Emil Schöns Fult folk. Samtal med sverigedemokratiska väljare och Magnus Nilssons bok fungerar i mångt och mycket som en klockren teoretisk grund till de världsbilder som målas upp i Fult folk. Inte minst beskriver Nilsson den ”brytningstidens känslostruktur” – ”Känslan av att befinna sig i skärningspunkten mellan ett traditionellt och stabilt förflutet och en svåröverskådlig och föränderlig framtid” – som något som egentligen präglat hela den moderna tiden. Under större delen av 1900-talet kunde den här oron hanteras med hjälpt av ideologier och klassmedvetande. Nu förstår vi den med förkärlek som etnicitet, som kulturella skillnader, ibland gränsande till ren och skär rasism.

Nilsson visar hur sådana identitetspolitiska läsningar i olika utsträckning präglat mottagandet av en rad samtida romaner – Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött, Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill, Lena Anderssons Var det bra så?, Hassan Loo Sattarvandis Still, Susanna Alakoskis Svinalängorna och Åsa Linderborgs Mig äger ingen – men också hur dessa romaner ofta rymmer en kritik mot just den typen av problemförståelse. Kultur är ju inte ras, kultur är något flytande, subjektivt, ständigt föränderligt och konstruerat.

Kulturella skillnader är också något helt annat är ekonomiska motsättningar. Ekonomiska orättvisor kan inte lösas genom någon form av upprättelse eller erkännande. De kan bara lösas genom omfördelning, och när klass uppfattas mer som en fråga om smak och stil än som ekonomi, ja, då går möjligheten till verklig förändring helt enkelt förlorad.

Den föreställda mångkulturen är samhällstillvänd litteraturvetenskap när den är som bäst. Nilsson både tar de undersökta romanerna på allvar och sätter in dem i ett större sammanhang, som en del av vår förståelse av samhället, som något som både färgas av våra föreställningar och som är med och färgar dem. Det här är helt enkelt skönlitteratur som något ytterst relevant.

Similar Posts:

• Veckans recensioner
• ”Jag är ju inte rasist, men …”
• Saklig introduktion med läsvärdhet
• De mångkulturella och Vi andra
• Klassamhället är inte historia

Denna veckan har vi till exempel premiär för våra författarintervjuer. Först ut är hästboksförfattaren Pia Hagmar. Hon svarar på frågor kring ungdomsböcker generellt sett, men diskuterar också den undanskymda tillvaro som hästboken för.

I samband med detta recenserar Emelie Hagmars bok Vänner, som är den sista delen i en serie om tre. Vad hon tycker om boken och hur den förhåller sig till de tidigare delarna får ni se i morgon!

Ebba har läst Anna Hallbergs nya bok Colosseum Kolosseum. Enligt henne är det poesi om våld, mentalsjukhus, kvarglömda vantar, djurkroppar, gladiatorer, kött, omsorg, övervakning krig fängelser, bevakning och annat. En salig blandning med andra ord!

På lördag fortsätter Ella i någon mån den här helgens diskussion om Sverigedemokraterna och hur vi föreställer oss det mångkulturella Sverige. Litteraturvetaren Magnus Nilsson har läst bland andra Jonas Hassen Khemiri, Marjaneh Bakhtiari, Susanna Alakoski och Åsa Linderborg med fokus på klass och etnicitet i Den föreställda mångkulturen. Ella har läst honom och tycker att det är samhällstillvänd litteraturvetenskap när den är som bäst. På lördag alltså!

Mycket nöje önskar redaktionen.

Similar Posts:

• Litteratur, klass och det mångkulturella Sverige
• Ellips som ekar av sånger
• Vecka 27 är en bred solfjäder av teman på dagensbok.com
• Dagensbok.com vecka 12 – Tiden, historien, texten, kemin och hästarna
• ”Varför skulle jag skriva sämre bara för att jag skriver om hästar?” – Intervju med Pia Hagmar