Att inte uppfylla sina förpliktelser mot någon är att svika. Ord med närliggande betydelse är: bedra, förråda, gäcka och överge (källa: Nationalencyklopedin). Sveket i Birgitta Trotzigs berättelse med samma namn är inte heller ett, utan flera. Som ett slags smitta, eller kanske hellre som en arvssynd, sprider sveket sig från den ena karaktären till den […][...]

Så var det det här med bruset. Bruset som inte går att särskilja från någonting, ur någonting, från någonstans till ingenstans. Det är vad. Vadå vad? Vad är hav Vad är garn Vad är film Vågor, maskor, vågor. Allt i ett, ingenstans att gripa tag. Ingen början, inget slut. Ett pågående. Ett fångstredskap. En oändlighet […][...]

Det låter osannolikt, men i morse träffade jag konstnären och poeten Öyvind Fahlström, död sedan 1976. Jag höll på att sätta flingorna i halsen när jag hörde tre distinkta dunkar bakom mig. Jag vred på huvudet och såg en utmärglad skugga på balkongen som frenetiskt ryckte i den låsta dörren. Chockad, darrig på handen, sträckte […][...]

Ulf Karl Olov Nilsson, i regel kallad UKON är en rolig poet som gillar listor och katalogdikt, tabeller och upprepningar. Han tillhör den språkmaterialistiska falangen och OEI, men är allt annat än svårläst. I Barndomstolen beskriver han sin poetik som en kamp. Jag är en enkel människa som vill göra saker i rätt ordning./ Jag […][...]

Sprawl, Sigrid Nurbos sympatiska studie i den samtida språkmaterialistiska poesin med rötter i den amerikanska language-rörelsen, är välkommen. I närläsningar av Lars Mikael Raattamaa, Marie Silkeberg och Jörgen Gassilewski, och med den från arkitekturen och stadsplaneringen lånade termen sprawl, visar Nurbo hur den samtida poesin nivellerar såväl språkliga som ontologiska hierarkier genom en ständigt decentralisering […][...]

Det började med en recension av danskarna Frederik Stjernfelt och Søren Ulrik Thomsens bok Kritik av den negativa uppbyggligheten, i Sverige utgiven på Ruin förlag. Det följde en debatt på Aftonbladets kultursidor i april. I mitten av maj tog diskussionen ny fart i och med Jesper Högströms debattinlägg i Expressen. Sedan har diskussionen förts i […][...]

”Att skriva dikt efter Auschwitz är barbariskt, och detta fräter också på insikten varför det blivit omöjligt att skriva dikter i dag …” Så uttryckte den marxistiske filosofen Theodor W Adorno sig år 1949. Efterkrigstidens författargeneration präglades av misstro mot de stora berättelserna. Språket hade blivit en disciplinerande och förtryckande apparatur som betraktades som […][...]