Romanen Utbryterskan tar vid där Annika Åmans debutverk Lumpänglar (2022) slutar. Huvudkaraktären Alma Laakso upplevde tragedier och livsförändringar i slutet av den förra boken. Den lilla sonen drunknade i ån, hennes man, vävmästaren på fabriken, försvann till Sverige och Alma med dottern Saga får söka sig husrum i arbetarkasernen Sarinelund. Alma degraderas vad gäller arbete: […][...]

Gränslandet mellan flicka och kvinna har behandlats mycket i litteraturen de senaste åren. Det äckliga, hotfulla, gränsöverskridande, utsatta och föränderliga har vridits och vänts på av såväl Maria Maunsbach (Lucky Lada och jag) som Lisa Zetterdahl (I det vilda), bara för att nämna två exempel. Det är denna kör av röster som det nya, brittiska […][...]

Två väninnor i nutida Mexiko gör en pakt om att aldrig skaffa barn. De är båda övertygade om att moderskapet fängslar kvinnan i en förlegad roll som inte tillåter individuell frihet eller utveckling. Ingen av dem är villiga att gå med på det. Men så går åren och plötsligt har deras åsikter gått isär. Laura […][...]

Lise Tremblays bok Driftens väg är en liten volym bestående av fem noveller. Omslaget pryds av ett kvinnoporträtt – som först fångade min uppmärksamhet. Ingenstans nämns konstnärens namn. Men målningen är den finlandssvenska Helene Schjerfbecks mest kända självporträtt. I Tremblays noveller har vi en kvinnlig protagonist som jagberättare. Denna kvinna är i 60-70-års åldern. Nu […][...]

Claudia bor med sin unga, vackra mamma och äldre, tysta pappa i en lägenhet full av växter. Om dagarna går hon i skolan men all annan tid försöker hon få sin mammas uppmärksamhet, trots att hon är ett tanigt, litet fult barn och mamman är vacker och läser modemagasin och får växterna att frodas. Ofta […][...]

Katja befinner sig mitt i livets gråa sjö, långt bort från ungdomens strandkant, ännu långt kvar till ålderdomens på andra sidan. Hon simmar och försöker få fatt i vilken riktning hon är på väg, frågar sig hur länge hon egentligen kommer orka hålla sig flytande utan att veta vart hon ska. När hennes väninna Tiffy […][...]

När den nya bibliotekariechefen Eva börjar jobba på biblioteket i Blomdala händer det saker. Hon river ner tidigare murar och bjuder in till samvaro mellan medarbetarna. På bibblan jobbar sen tidigare Malin. Hon lever det perfekta Instagramlivet med välartade barn och en stabil make. Sen har vi Märta som har träffat sin livs kärlek på […][...]

Året är 1885 och societeten i Paris förbereder sig inför årets happening; fastlagsbal på mentalsjukhuset Salpêtrière. Ingen vill missa chansen att få titta närmare på de fascinerande, sinnessjuka kvinnorna. De är på samma gång skräckinjagande, och eggande. Litteraturen återkommer ofta till berättelser inifrån mentalsjukhusen, och framförallt de för kvinnor. Det är något fascinerande med berättelserna, […][...]

Anne upplever kronisk smärta i bäckenet och knäna. Läkarna säger att det kan bero på trauma. Men vilket trauma är egentligen rimligt att referera till? Precis som i Ringskog Ferrada-Nolis senaste roman Rich Boy, som avhandlade tre generationers kvinnoliv, handlar D e kroniskt om det kvinnliga, denna gång genom linsen av Anne: en fyrtioårig kulturell […][...]

För det första behöver det påtalas att för att bära titeln ”Kvinnor utan män” handlar Jaskoviaks noveller väldigt mycket om män, och kvinnors relation till män. Detta kan leda till en smärre besvikelse för den som tagit titeln allt för bildligt. Titeln är, får jag lära mig en blinkning till en novellsamling av Hemingway med […][...]