Det finns många unga människor som vill göra allt för sina föräldrar. Så är det för Jivan, vars far behöver pengar till dyra mediciner och läkarbesök efter en arbetsplatsolycka. Jivan beslutar sig för att avsluta skolgången och ta ett jobb som butiksanställd, så att hennes mor kan minska sin arbetsbörda. Samtidigt är det ju lite […][...]

Med Vivek Shanbhags lilla romanpärla Ghachar Ghochar i färskt minne väcks min nyfikenhet av en tunn rosa-röd volym med titeln Änkan som vägrade dö av Shirshendu Mukhopadhyay, också den av indiskt ursprung. Böckerna uppvisar likheter inte bara storleksmässigt, utan också genom likartade teman som klass och arbetets värde. Båda beskriver familjer i förfall. Först efter […][...]

Poesi är ofta alldeles för svårt och otillgängligt för mig. Men så är det inte när Rupi Kaur skriver. Då är dikten lätt att ta till sig och går att relatera till. Framförallt är den väldigt vacker. Solen och hennes rosor är Rupi Kaurs andra diktsamling, en efterföljare till Mjölk och honung, som jag gillade […][...]

Slummens provisoriska hus jämnas med marken. Tiggeri förbjuds. Stadens viceguvernör hänvisar till att Paris röjde upp slummen 1870. Paris har idag en helt annan status, så därför borde samma metod kunna prövas i Indien. I denna del av romanen Den yttersta lyckans ministerium känns satiren väldigt nära. Den underliggande kritiken kan ändå höras när Arundhati […][...]

Eftersom Vakola ligger på den fattigare, östra sidan av järnvägsspåren är man bara välsignad med kommunalt vatten två gånger om dagen: mellan fyra och sex på morgonen och 19:30 och 21:00. Vishram Society är ett 48 år gammalt bostadsrättshus med plats för sexton familjer. Flygplatsen ligger intill, renoveringsbehoven är omfattande och avgifterna låga. Är du […][...]

Färgen, färgen, färgen. En varmorange curryfärg. Reliefen av myrorna som springer över bokens omslag. Mitt finger följer myrorna som försvinner ut över kanten. Tänk att ett bokomslag kan förtrolla mig så? Huvudpersonen sitter i ett kaffehus som omvandlats till en restaurang och bar. Romanens jag får dricka sitt kaffe i två timmar utan att någon […][...]

De små tingens gud utkom 1997, blev älskad, omtalad och vann det prestigefulla Bookerpriset. Efter det har vi mött Arundhati Roy som engagerad samhällsdebattör och fredsaktivist, men de skönlitterära verken har låtit vänta på sig. I veckorna utkommer hennes andra bok, Den yttersta lyckans ministerium, och Roy är aktuell för höstens bokmässa i Göteborg. Att […][...]

Det finns en sorts Indienlängtan som fått plats i kulturen och som börjat växa till en egen genre. Juvelen i kronan hette en brittisk tv-serie som sändes på 80-talet också i svenskt television. Tv-rutan flödade i gult och orange och intrigen fylldes av företrädarna för det brittiska styret i Indien och deras skälvande flämtningar bland […][...]

På sextiotalet uppstod i det självständiga Indien en proteströrelse mot systemet och de klasskillnader som uppstod eller levde kvar mellan den fattigare landsbygdsbefolkningen och städernas medelklass. Rörelsen fick namn efter området Naxalbari och stöddes av det kommunistiska partiet Communist Party of India (Marxist-Leninist) som nyligen bildats som en egen, mer extrem fraktion av det indiska […][...]

För att slippa vara sysslolös efter pensionen startar Mr Ali en äktenskapsbyrå. Hit kommer människor som söker en lämplig make eller maka till sitt barn eller någon annan släkting. Och det är inte lätt i Mr Alis Indien. Det ska vara rätt kast, förmögenheten ska vara den rätta, längden, hudfärgen, bakgrunden, framtidsplanerna et cetera. Affärerna […][...]