rätt ska vara rätt

Det finns en särskilt plats i helvetet
för kvinnor som inte hjälper varandra
(var det nån som sa)

Jag menar att:
Det finns en särskilt plats i helvetet
För män som bara hjälper varandra
Där är det jävligt trångt.

Den här dikten ingår i Ida Eklöfs debut Moder Justitia. Det är också den som finns citerad på baksidan av boken, och det är förståeligt eftersom den sätter tonen på bokens budskap.

Fru Justitia är rättvisans gudinna i den romerska mytologin. Hon avbildas med en våg i ena handen och ett svärd i den andra. Dessutom bär hon ofta ögonbindel, vilken symboliserar allas likhet under lagen. Nu för tiden används hon som en personifikation av juridiken, lagen och rättvisan.

Moder Justitia började som ett instagramkonto men nu har alltså dikterna därifrån blivit till bok. Det är fint tycker jag, för jag är en av dem som som följt och uppskattat kontot. Det här är poesi för de redan frälsta. För feminister som vill krossa patriarkatet och som brinner för jämlikhet, rättvisa och dör på gubbslem och machosnubbar. Gillar hur en del ord är överstrukna. Det känns som att jag får vara med om någon slags ironisk redigering. Dikterna är mestadels stärkande, peppande men emellanåt sorgliga och fulla av vanmakt.

Ibland handlar det om en önskan att smälta in. Att få vara en sådan som passar in i fack och anpassar sig till rådande system. Det är en strid att kämpa emot patriarkatet och vilja förändra cementerade strukturer. Det är lätt att känna sig ensam och maktlös.

smörsken

Jag vill vara intresserad av hår hud naglar
Jag vill bry mig om ögonskugga
Säga sånt som min frisör

Vore det inte för folk skulle jag gå klädd i
käpprätt åt helvete utan underbyxor
orakad överläpp
o stjärt

Hela mitt yttre är fan en artighetsfras

Vi bjuds på bitvis ganska jobbiga iakttagelser och knivvassa analyser som nästan sprängs av längtan efter förändring. I nästa stund landar vi i skogen. Bland mjuk mossa och alla rena dofter. Livet är inte bara en kamp. Det är återhämtning också. Det går inte att vara arg hela tiden. En måste stanna upp och spegla det som är vackert för att inte gå under.

Jag tycker att Moder Justitia ingjuter ett argsint hopp om revolution. En glimt om att patriarkatet ska falla. Och att vi som lever nu får vara med om det. Att vi tillsammans kan förändra strukturer som tycktes vara gjutna i betong.

Similar Posts:

• Nej, feminismen har inte ”gått för långt”
• Paniken som bryter ut när gubbväldet får på tasken
• Eldfåglar utan överraskningar
• För de onämnbara, de onaturliga och de som gör folk upprörda
• Skärvor från olika platser