Boken Smugglarens skatt börjar finurligt med att beskriva farmor som bor ”bortom rim och reson”. Nu är Oliver på väg dit. Till Bullerholmen. Där ska han tillbringa två veckor fram till julafton. Läxor medpackade och pappan som följeslagare. Men pappan ska återvända till stan så fort som möjligt. Oliver känner sig som ett ”praktiskt problem” […][...]

Det är något gripande med så kallade cold cases, eller kalla fall som vi säger här i Sverige. Det handlar om olösta mord och dråp. De är icke uppklarade på grund av att polisen inte kunnat komma vidare i utredningen. Det gör ont att tänka på att det finns familjer och vänner som lever i […][...]

De släpper inte taget om mig, personerna i romanen Afterlives. Först tror jag att den centrala figuren är Khalifa, som introduceras i första kapitlet av romanen. Tiden är början av 1900-talet. Han har lärt sig bokföring och jobbar åt en etablerad köpman som vill ha hjälp att tyda de tyska regelverken i handelsärenden. Några kapitel […][...]

I sin senaste roman återvänder Modiano, som vanligt, till Paris och till intresset för minne och glömska. Berrättarjaget, Jean Eyben, får under en kortare anställning i sin ungdom ett uppdrag att försöka spåra den försvunna Noëlle Lefebvre. Trots att Jean tidigt stöter på en av Noëlles vänner och genom honom får en del information, kommer […][...]

Det är mot slutet av 1980-talet när den franske författaren Patrick Modiano får syn på en notis i en fransk dagstidning från närmare ett halvsekel tidigare. En liten annons, ett rop på hjälp, ett sista försök av två föräldrar vars tonåriga dotter har varit förvunnen i över två veckor. Flickan heter Dora Bruder och året […][...]

En liten bygd som har mörka och kalla vintrar har sin egen lilla lockelse. Åtminstone för mig. Orsak = Okänd. De inledande kapitlen i boken Ogjort fångade mig med sin kalla, friska kyla. En nykomling i bygden utför städuppdrag och halkar på den isiga vägen. Hennes möte med den svenska landsbygden skulle nog avskräcka de […][...]

När berättarjaget i boken Vi ses vid världens ände tar på sig vandringskängorna och följer stigarna upp i de schweiziska alperna är det inte adrenalinkickarna hon söker. Hon har lärt sig att tycka om vandrandet i en egen takt och samtidigt har ett stort geologiskt intresse tagit plats i henne. Om hon inte är ute […][...]