Det har blivit höstens följetong på kulturfronten, Nobelpriset i litteratur till Bob Dylan. Nästan dagligen har vi ältat frågor som ”Kommer han till Stockholm i december?”, ”Har han alls fattat att han fått priset?”, ”Måste man inte vara tacksam när man tilldelas ett prestigefullt pris?” och ”Kan en musiker över huvud taget förtjäna ett Nobelpris i litteratur?”.
Du har säkert en åsikt om allt det där och lite till – vi har sannerligen en del på dagensbok.com. Dylan har följt oss genom året här på sajten, och idag, på Nobeldagen 2016 när Bob Dylan kommer eller inte kommer till Stockholm för att ta emot sitt pris, har vi samlat krönikor och recensioner, nytt och gammalt, om en sång- och dansman som är nästan omöjlig att inte på något sätt förhålla sig till.
Mycket nöje!
Krönikor
”Det ligger nånting i att folk hör på”: Dylan och Nobelpriset
Björn reagerar på nyheten att Dylan tilldelats litteraturpriset.
Den andra sidan. Bob Dylan som kärlekskremlologi
Ella om att bli ”den andra” i Dylans texter.
A tribute to the No-Show
I väntan på Dylans Nobelföreläsning försöker Lena förstå situationen utifrån hans föregångares ord.
Låt oss bli påminda om Joan Baez
Jens tar tillfället i akt att uppmärksamma en stjärna som hamnat lite i Dylans skugga.
”Redan på 60-talet väckte Bob Dylan uppmärksamhet genom sin butterhet. På omslaget av LP-skivan Highway 61 Revisited intar Dylan ett trotsigt ansiktsuttryck som folk reagerade på. Det vanliga var att skivomslag pryddes med leende artister – inte att de glodde med småsur blick…” Läs mer ”Nä, så Dylanfanatiker jag är: han ska inte ha Nobelpriset i litteratur och han kommer aldrig att få Nobelpriset i litteratur. Att bettingfirmorna gärna tar pengar på namn som Vanligt Folk Känner IgenTM må vara hänt, men kan vi släppa det här nu? Okej, det kanske är ett lite väl tyket sätt att avfärda det påstådda syftet med den här…” Läs mer ”Jag vill i allmänhet inte veta särskilt mycket om musiker. Vill kunna gilla musik utan att egentligen behöva förhålla mig till personerna, till hur mycket droger de tog, hur illa de behandlade sina flickvänner, hur mycket konstiga later och sönderslagna hotellrum – som gymnasieestet växte jag upp med killar som hade allt det…” Läs mer ”Det är mycket Dylan just nu. För ett par timmar sedan visade SVT andra delen av Martin Scorseses fantastiska dokumentär No Direction Home. För ett par veckor sedan svepte han igenom landet på turné och lämnade i vanlig ordning fansen antingen förtrollade, förvirrade eller förbannade. På skivdiskarna ligger…” Läs mer ”Ända sedan Robert Zimmerman som tonåring tog namnet Bob Dylan, spred myter om sig själv och gav sig in i den decennier långa karriär som med rätta kan sägas ha förändrat musikhistorien, har han varit en artist och poet i ständig rörelse. Han har vägrat stanna upp och låta sig begränsas av människors förväntningar…” Läs mer ”- This is Bob. – Bob who? – The real one. 1974 gav sig Bob Dylan ut på turné för första gången på 8 år. Resultatet var inte helt övertygande; biljetterna sålde, men känslan fanns inte där. När han kom hem började hans äktenskap med Sara falla sönder. ‘Pain sure brings out the best in people’, och inom ett år hade han hittat…” Läs mer ”Det har hänt mig flertalet gånger när jag hyllat 1900-talets betydelsefullaste artist, att människan ifråga som skall övertygas om hans förträfflighet utbrister: – Bob Dylan, är inte han död? Nej, han är synnerligen levande och han kommer dessutom aldrig att dö på det sättet poesi aldrig dör för det den reinkarnerar…” Läs mer ”Först måste ett par saker klargöras; Bob Dylans kompositioner är alltid bäst när han själv framför dem, Byrds har aldrig kommit i närheten av Dylans klass i sina tolkningar av hans låtar och Dylans version av “All Along the Watchtower” är bättre än både U2:s och Jimi Hendrix version av densamma för att nämna bara…” Läs mer ”Ända tills jag faktiskt höll i den här boken var det en del av mig som bestämt hävdade “Aldrig i livet. Det är ett skämt. Skulle Dylan, som alltid varit så förtegen med sitt privatliv, ge ut en bok där han avslöjar allt?” Nå, det gjorde han nu inte riktigt. Att berätta hela sitt liv från början till slut har han aldrig en tanke på…” Läs mer ”Mannen som döljer sina rim så väl tack vare de långa böljande meningarna. Här är alla de meningarna, alla låttexter samlade innanför en bokpärm utan musik och jag lever med boken, skriver i på svenska vad svåra ord betyder och fyller i ovanför texten vilka ackord jag skall ta på gitarren om jag vill ge mig på att ge orden ton…” Läs mer ”Bob Dylan började skriva den här boken någon gång i mitten på 60-talet. Vid den tiden gick han på ett antal inte helt lagliga substanser, levde bakom solglasögon och spottade ur sig låtar snabbare än skivbolaget hann ge ut dem. Det här var tiden då hans texter svämmade över av trasnapoleoner, korsbenta pirater…” Läs mer ”Bob Dylan är ingen Carl Fredrik Hill. Bob Dylan är Bob Dylan även när han tecknar. Han använder papper och blyertspenna med mjukt blyerts och radergummit. Motiven är vardagliga, realistiska observationer, tecknade ur ett enkelt perspektiv. En lastbil, ett rum, människor, djur osv.…” Läs mer ”Bob Dylan och Björk är kanske inte två artister som är helt självklara att jämföra, men åtminstone två saker har de, som jag ser det, gemensamt. De har varit offentliga personer större delen av sina liv, men ändå lyckats behålla en air av integritet, för att inte säga undflyende. Vare sig personligen eller musikaliskt har de nöjt sig…” Läs mer ”Bob Dylan som haiku? Visst, Dylan har också sina enklare sidor, men i stort sett förknippar vi nog årets Nobelpristagare i litteratur med långa, vindlande texter, inte sällan med surrealistiska bilder staplade på varandra. Det lakoniskt sparsmakade japanska versmåttet haiku – tre rader med ett visst antal stavelser eller…” Läs mer ”Bob Dylan som barnboksgenre? Nej, jag hade kanske inte riktigt väntat mig det, men uppenbarligen är det en grej. Bara till salu i svenska nätbokhandlar för tillfället hittar jag en hel bunt av den nyblivne litteraturpristagarens sångtexter omgjorda till bilderböcker: Blowin’ in the wind, If not for you, If dogs run free…” Läs mer ”När Arthur Rimbaud var 21 år gammal övergav han litteraturen. Under fem år skapade han en lyrik och ett levnadsöde som utgör en avgörande del av bilden av den utanförstående, geniala poeten. I viss mån är det ofrånkomligt att inte se sambandet mellan Rimbauds vandringar mellan Charleville och…” Läs mer ”Handen på hjärtat: hur ofta läser ni om böcker? Nu menar jag inte små slickade poesistrofer och rådströmska metaforer utan Tegelstenarna. Dom där stora och Viktiga Verken som format hela ens livssyn och verklighetsuppfattning. Jag gör det aldrig, för jag hinner inte. Det kommer ju hela tiden nya böcker, och det är roligare att…” Läs mer ”Att arbeta fram en antologi är att direkt utsätta sig för kritik av allehanda slag från förståsigpåare och självutnämnda experter ungefär på samma sätt som när läsarna hör av sig till rock-och filmtidskrifters ‘bästalistor’. När ordet beat nämns i litteratursammanhang så skulle det vara kardinalfel att inte ha Burroughs, Kerouac…” Läs mer ”Den vita kaninen. Den galna tebjudningen. Den storleende katten. Den bolmande kålmasken. ‘Ät mig!’ ‘Drick mig!’ Den blodtörstiga drottningen. ‘Hugg huvudet av dem!’ Få barnböcker innehåller väl så många ikoniska figurer som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Den är nästan så ikonisk att man måste ta ett steg tillbaka…” Läs mer ”I dag (när jag skriver det här) är det söndag. Det är också runt tjugo grader utanför. Solen skiner så att årets första mjukglassar smälter. I går regnade det, men det gjorde ingenting för det var ett varmt sommarregn. Luften fylls av den där härliga lukten av grillat. Kött, fågel, fisk, grönsaker eller mittemellan…” Läs mer ”Musik bara är. Musik erbjuder liksom ett rum där vi kan utforska sammansatta begär som vi inte alltid förstår med vårt rationella jag. Alla har vi upplevt hur vi gett oss hän, låtit harmonier, rytmer och ljudbilder föra oss till platser bortom orden. Kan man överhuvudtaget beskriva…” Läs mer ”För ett par veckor sedan var jag i London och såg Hamlet. Det var en riktigt bra uppsättning – ännu en lätt omtolkning, som plockade upp pjäsen till ett ospecificerat 1900-tal och tog fasta både på humorn (de stoppade rentav in referenser till Rosencrantz & Guildenstern Are Dead) och möjligheten att Hamlet verkligen är spritt språngande…” Läs mer ”Under 46 års karriär som rockstjärna, med snälla akustiska visor och förbannade taggtrådssolon, rockoperor och garagerock, syntexperiment och tradcountry, protestlåtar och kärleksballader, medmusiker och kompband som lämnats vind för våg, finns det egentligen bara en sak som förblivit helt konstant med Neil Young…” Läs mer ”En svensk man i övre medelåldern kör längs highway 61 för att finna det riktiga Södern, att längs Mississippideltats småstäder hitta den äkta bluesen. Det låter som en kliché. Det är en kliché. Men genom att författaren själv är fullt medveten om denna kliché så blir Söderns Sötma ändå en läsvärd reseskildring…” Läs mer ”Cash: The autobiography tar vid där Man in Black från 1975 slutade. ‘Man in black’ är också titeln på en av Cash hits. Han kallas omväxlande för ‘Man in black’ (han har burit helsvart så gott som alltid i alla fall sedan 50- talet. Varför? Lyssna på låten så får ni veta) och ‘God’s superstar’. Det här är alltså den…” Läs mer Allt vi recenserat av och om Nobelpristagare hittar du här, och här finns en lista över samtliga pristagare. Allt på dagensbok.com som har med Bob Dylan att göra hittar du under etiketten Bob Dylan. Du kan också hitta till exempel mer om musik under etiketterna Musik och Musikhistoria, och om Nobelpriset under Nobelpriset i litteratur. Fler temasidor hittar du under Teman.
Om Dylan
Mark Polizzotti: Highway 61 Revisited
Rumphugget och brist på doft
Ola Holmgren: Stickspår: Åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur
Song and dance man
David Dalton: Det är inte mig ni söker
It ain’t me, babe
Robert Santelli: Bob Dylan: Klippbok 1956-1966
Dignity never been photographed
Mats Jacobsson: Dylan i 60-talet
Poet i ständig förändring
Larry Sloman: On The Road With Bob Dylan
Was that the thunder that I heard?
Karsten Jorgensen: Bob Dylan lexikon
“I’m a poet, and I know it. Hope I don’t blow it.”
Christian Braad Thomsen: Bob Dylan – En guide till hans skivor
Mest för fans
Inspirerat av Dylan | Inspirerat Dylan
Av Dylan
Bob Dylan: Chronicles – Volume One
Self Portrait
Bob Dylan: Lyrics
Pocketen i varje intellektuell luffares gitarrfodral
Bob Dylan: Tarantula
And he did write, uh-huh
Bob Dylan: Drawn blank
Dylan tecknar det han ser och inget mer
Inspirerat av Dylan | Inspirerat Dylan
Inspirerat av Dylan
Arne Sundelin: Allt ska bli ditt
Myten om mannen bakom myten
Robert MacMillan: Haiku 61 revisited
Kondenserad dikt-Dylan
Bob Dylan och Jim Arnosky: Man gave names to all the animals
En barnvänlig Dylan?
Inspirerat av Dylan | Inspirerat Dylan
Inspirerat Dylan
Arthur Rimbaud: En tid i helvetet
Lidande och leda
Bibeln
Gud är tillbaka – och han är jävligt förbannad
Gunnar Harding och Per Planhammar (red): Beat
Beatlitteratur bit för bit
Lewis Carroll: Alice i Underlandet
Knasig klassiker i efterlängtad nyutgåva
Jack Kerouac: On the Road
Lavin av ord
Philip Shaw: Horses
Att halka in på rock’n’roll av en slump
Bill Bryson: På spaning efter William Shakespeare
[Valfritt Shakespearecitat här]
Neil Young: Waging Heavy Peace: A Hippie Dream
It’s all one song!
Mikael Timm: Söderns Sötma: Människor, musik och minnen från Mississippis stränder
När legenden överträffar verkligheten
Johnny Cash: Cash: The autobiography
The Man In Black Strikes Again
Inspirerat av Dylan | Inspirerat Dylan
Publicerad: 2016-12-10 00:01 / Uppdaterad: 2016-12-14 09:44
Inga kommentarer ännu
Kommentera