Caroline är lyckligt gift, bor i villa och har två döttrar som hon älskar över allt annat. Hon är lite trött på sitt jobb, men just nu mammaledig, och det mesta löper på som det ska. Tills hon en dag hittar en borttappad mobil på lekplatsen, och den råkar tillhöra ingen mindre än Adam, hennes stora ungdomsförälskelse. Den där kärleken som hon aldrig riktigt kunnat släppa, för tänk om ödets vägar bara gått lite annorlunda …

Och plötsligt är Caroline intrasslad i en härva av känslor hon inte riktigt kan förklara för sig själv. Hon älskar väl sin man, Mårten? Hon har det väl bra som hon har det? Hon skulle väl aldrig kunna vara otrogen? Men en snöboll sätts i rullning och snart har Caroline jobb på Adams firma. Klarar hon av att jobba sida vid sida med mannen vars ögon fortfarande gör henne fullkomligt knäsvag?

Jag brukar inte läsa chick lit, men när jag valde böcker inför den här säsongen fastnade jag för Pernilla Alms debutantporträtt i Svensk Bokhandelkatalogen. ”Jag är också en av dem som väntar på pressmeddelandet att Jennifer Aniston och Brad Pitt har återförenats och väntar barn tillsammans. (…) Jag är helt enkelt en obotlig romantiker och kärlek kan väl inte bara gå över? Eller?” Det slog mig då att jag också är en obotlig romantiker, som då och då grottar ner mig i romantiska komedier, med stråkar så övertygande att jag till och med kan luras att tro att jag vill ha Hugh Grant. En romantisk flykt från verkligheten kändes absolut som det rätta valet att lägga till i min recensionshög.

Alltid du håller på sätt och vis vad den lovar. Den är extremt snabbläst, jag kastas rakt in i handlingens kärna och blir snabbt bundsförvant med stackars Caroline och hennes bryderier. Familjelivet med sina ups and downs av barnskötsel, matlagning, dagistider och tvättande, hur allt det här tär på äktenskapet, grillkvällar där männen samtalar vid grillen och kvinnorna fixar i köket; detta är en värld jag själv inte lever i, och både ryser och fascineras av att få kliva in i.

Det är upplyftande, tycker jag, att läsa om en medelålders kvinna som funderar på att vara otrogen. Med den nya om än så förbjudna förälskelsen förändras Caroline också personlighetsmässigt. Det som tidigare var roligt blir nu långtråkigt och instängt, där hon tidigare var blyg och försiktig blir hon nu framåt och ta för sig. Som läsare får jag följa med på nervöst löneförhandlingsmöte, jag förstår hennes frustration över jämställdhetsbekymmer och stundtals skriker jag rakt ut ”men ligg med varandra då”! Det är ytterst irriterande att bara ha begränsade lunchraster att läsa på, och jag ber er tänka på detta: sätt av några semesterdagar för denna bok, för du vill inte släppa den när du väl har börjat.

Mot slutet tycker jag att tempot dalar, och även mina sympatier med vissa karaktärer i boken. Adam och hans fru som tidigare varit tydliga personer för mig, blir irriterande svartvita i sitt handlingssätt. Eller är det bara jag som tröttnat och tycker att boken borde komma till slutsats snabbare än den gör?

Språket får mig inte att hoppa jämfota direkt. Det är funktionellt men opersonligt, får en att läsa snabbt men också då och då att känna sig dumförklarad som läsare. Kardinalfelet att ”skriva på näsan” är något Alm borde öva bort inför nästa bok. En hårdare redigering hade lättat upp där det stundtals känns trögt och upprepande, omständligt och övertydligt.

Detta till trots tror jag att det här blir en riktig kioskvältare. Alla behöver vi lite farlig passion och förälskelse i vardagen, och denna bok rekommenderas för alla som känner för att boksluka, kanske främst uttråkade hemmamammor som behöver drömma sig bort lite grann…