Recension

: Prinsessor och drakar
Prinsessor och drakar Christina Björk
2011
Rabén & Sjögren
5/10

Tokroliga prinsessor

Utgiven 2011
ISBN 9789129675832
Sidor 40
Illustratör Eva Eriksson

Om författaren

Christina Björk är född 1938 i Stockholm och växte upp på Kungsholmen. Idag bor och arbetar hon på Söder. Hon är grafisk formgivare och har även jobbat med dokumentära barnprogram för teve, men också med egna berättelser som Lena Anderson illustrerade. Där inleddes deras mångåriga boksamarbete med bla böckerna om Linnea.

[caption id="attachment_37991" align="alignnone" width="179" caption="Foto: Cato Lein"]Foto: Cato Lein[/caption]

Sök efter boken

Sju prinsessor, en för varje veckodag, får i tur och ordning sin berättelse berättad. Varje berättelse innehåller också, som sig bör när det handlar om prinsessor, en eller flera drakar. Prinsarna är frånvarande genom hela boken och prinsessorna får verkligen möjlighet att bre ut sig över sidorna. Eva Erikssons illustrationer är vackra, klassiskt kungliga och går i drakgrönt, även om prinsessorna råkar ut för alla möjliga tokigheter och försvinner iväg på äventyr.

Prinsessan Månstråle är först ut, det är såklart måndag och hon är en bortskämd prinsessa som har alldeles för många dockhus och alldeles för många leksaksdrakar i miniatyr som dammsuger dem. Hon har så många klänningar att hon aldrig kan bestämma sig för vilken hon ska ha på sig och blir därför kvar i sitt nattlinne hela dagen. Just den här måndagen blir Månstråle bortrövad av en stor drakmamma med många drakbarn som skulle få äta prinsessan till frukost. Men drakbarnen vill annorlunda.

Och så fortsätter det, vissa av prinsessorna längtar efter att bli bortrövade av drakar, andra är livrädda för dem. Och visst är det befriande att prinsessor idag får vara smutsiga, sömntutor och uttråkade, att de får surfa på internet, se på teve och dricka varm choklad. Men jag upplever de enskilda berättelserna som för korta, de hinner knappt börja innan de är slut och kommer mig därför inte nära.

Det ligger också ett stråk av ensamhet och övergivenhet, ingen av varken prinsessorna eller drakarna i boken verkar vara nöjda eller glada. Prinsessorna är oftast ensamma, det flimrar förbi en kung och en betjänt lite snabbt i någon utav berättelserna och prinsessan Lövkoja får födelsedagspresenter av sin mamma och pappa, men de är utelämnade till sitt öde och de i flera fall farliga drakarna. Upptågen de hittar på är tokroliga och lite urspårade, det händer vilda och oväntade händelser, men jag har svårt att roas av dem.

Boken avslutas med ett stort födelsedagskalas för prinsessan Lövkoja som ju fyllde år. Det är den enda berättelsen där prinsessorna möter någon annan än drakar. De delar på en gigantisk prinsesstårta, har drakfyrverkeri och presenter. Men de interagerar inte med varandra och verkar fortfarande i sina skilda universum.

Den största behållningen av Prinsessor och drakar får jag när jag bläddrar igenom den utan att läsa. Jag tittar på bilderna och tänker på att prinsessor fortfarande får finnas och att de kan vara precis hur som helst.

Emelie Novotny

Publicerad: 2011-10-14 23:59 / Uppdaterad: 2016-08-04 09:16

Kategori: Recension | Recension: #4358

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?