Med den här boken avslutar Dick Harrison sin trilogi om slaveriets historia. Jag har tidigare imponerats av Harrisons ambitiösa arbete med de två tidigare verken i serien, så förväntningarna är relativt högt ställda inför denna tredje och avslutande del i serien. Glädjande nog lyckas Harrison också infria de flesta förväntningar jag har, och det med råge.

Kronologiskt tar den här boken vid där trilogins andra del slutade, vid början av 1800-talet. Som många kanske känner till var det vid denna tid som den transatlantiska slavhandeln, från Afrika till Amerika, på allvar började ifrågasättas och senare också förbjudas. Eftersom det i hög grad var européer som var inblandade i denna del av slavhandeln, kom mycket av kampen för och emot slaveriet att stå i Europa under ett tidigt skede. Det är också denna kamp mot slaveriet som Harrison låter inleda sin bok med.

I bokens följande kapitel får vi sedan följa 1800-talets utveckling region för region: Amerika (både Syd- och Nord-), Afrika och Asien får alla sina respektive kapitel. Störst utrymme får slaveriet dels i USA (kanske för att det på detta område finns så oerhört mycket forskning) och dels i Afrika. Slaveriet i Asien får betydligt mindre uppmärksamhet, inte på grund av att slaveriet där skulle ha varit oviktigt, utan för att ämnet utforskats i sådan liten utsträckning. Bokens avslutande del tar upp det slaveri som levt kvar på en del olika håll i världen under 1900-talet, och de former av slaveri som lever kvar i vår samtid.

Tidsepoken var alltså avgörande för kampen mot slaveriet: i område efter område förbjuds slaveri åtminstone på pappret. Harrison diskuterar därför i ett kortare kapitel, och i bokens epilog, också vilka faktorer som var drivande bakom slaveriet, liksom hur det kom sig att slaveriet kunde avskaffas. Han argumenterar mot uppfattningen att slaveriet avskaffades därför att det i ett modernt samhälle skulle ha blivit olönsamt med slavar (något som såväl marxister som liberaler har hävdat). Verkligheten är mer komplex än så, menar Harrison, och argumenterar för att slaveri visat sig vara ett mycket flexibelt system som på olika sätt anpassade sig till och kunde bli lönsamt även i ett modernt samhälle. Det här är ett område där jag gärna hade sett ett något längre resonemang än den relativt korta uppmärksamhet det nu får, eftersom frågan är av avgörande betydelse såväl ur ett historiskt perspektiv som för hur vi ska förstå slaveri i vår samtid.

Författaren diskuterar också hur abolitionismen (kampen för slaveriets avskaffande) under 1800-talet blev ett verktyg i händerna på europeiska kolonialister, och hur en påstått altruistisk kamp mot slaveriet enkelt lät sig kombineras med egoistiska drivkrafter. Författaren skildrar också de former av tvångsarbete som kom att ersätta slaveriet – exempelvis olika former av så kallat kontraktsarbete. Även om många av kontraktsarbetarna på pappret var fria arbetare, så var likheterna i praktiken stora med slaveriet, vilket Harrison beskriver på ett förtjänstfullt sätt.

Precis som i tidigare volymer i serien blandas skildringar av personers individuella öden med mer övergripande frågor, exempelvis hur slavarnas liv kunde te sig i ett socialt och kulturellt perspektiv, vad det är som driver slavmarknaderna, och hur slaveriet kom att avskaffas i olika områden. Det är en riktigt god forskningsöversikt som greppar över allt från klassiska verk om slaveriet till modern historisk forskning. Precis som i de tidigare delarna av trilogin finns tyvärr inga detaljerade källhänvisningar, utan enbart hänvisningar kapitel för kapitel.

Vi kan inte förstå slaveriet enbart som ett ekonomiskt fenomen, menar Harrison – det finns många andra aspekter av slaveri som också är betydelsefulla. Slaveriets historia är oerhört komplex och mångfacetterad, men i grunden handlar slaveri om frågan om makt, sammanfattar han. Här återknyter han på så sätt till ett tema han tog upp i trilogins första del. På så sätt knyter han på ett snyggt sätt ihop säcken för ett sammantaget mycket ambitiöst och mycket imponerande projekt: att teckna slaveriets världshistoria.