Historien utspelar sig i 80-talets Washington bland bakgator och nattöppna hak. Det är platser där man betalar för ett ligg och köper spriten under disk. Där alla vet vem som vann travet, ingen vem som vann valet. Där bor Vince Camden, före detta yrkesförbrytare, och försöker leva ett vanligt liv. Det går sådär. Visserligen går han varje dag till jobbet, ett syltmunksbageri, men nätterna ägnar han åt haschförsäljning och kreditkortsförfalskning. Samtidigt växer hans paranoia alltmer. Vince ser snutar bakom varje hörn och lejda mördare bakom tonade rutor. Sammanbrottet närmar sig med stormsteg och det enda Vince kan göra är att stå och se på.

Men en dag dimper ett brev med ett röstkort ner i brevlådan. Plötsligt förstår Vince att han kan ändra på sig. Han kan bli den där killen, Citizen Vince, om han bara försöker. Så han bestämmer sig för att sluta. Istället för att langa är det valmöten som gäller. Solzjenitsyn istället för sporten. Vince slutar att gå till sin hora och bjuder istället ut en republikan som han är hemligt förälskad i. Allting pekar åt rätt håll tills en dag …

Plötsligt dyker en man i svart kostym och slickat hår upp och börjar fråga efter Vince. Killen heter Ray Sticks och visar sig vara yrkesmördare. Han är skickad från de stora grabbarna i New York och Vince blir tvungen att fly. Men istället för att dra från landet vill han se sitt öde i vitögat. Han beställer en biljett till New York och börjar sin resa mot bossens högkvarter.

När jag läser Den amerikanske medborgaren blir jag till en början tagen. Den är skriven på ett hårt och stämningsfyllt språk, återger jargonger utmärkt och är som en blandning mellan klassisk hjältesaga och socialrealism. Men sedan kommer tveksamheten. Den amerikanske medborgaren har jämförts med George P Pelecanos serie om Derek Strange och på många sätt liknar Derek och Vince varandra men till skillnad från Derek, som skjuter folk i gränder och är otrogen mot sin fru, är Vince han som alltid gör rätt till slut. Vince saknar de nyanser som finns hos Derek och det gör Den amerikanske medborgaren till mera hjältesaga än socialrealism.