Utgiven | 2007 |
---|---|
ISBN | 9789163845345 |
Sidor | 185 |
Kristian är sexton år, tyst, blyg och utan vänner. Han kom till som ett misstag och hans pappa har inte hört av sig på länge, hans mamma väntar barn med en ny man. Han ser Sanna dansa och blir förälskad. Sanna är också sexton år. Hon skriver dikter vid sin pappas grav. Hennes bästa vän har flyttat, hon har vänner men ingen känner henne. Tobbe är arton år. Han har svikits av alla. Han är arg arg arg arg arg.
Tobbe och Kristian blir vänner, Kristian är förvånad över att Tobbe, som är så tuff, verkar gilla honom på riktigt. Han känner att Tobbe finns vid hans sida, vad som än händer, så som ingen annan funnits där tidigare.
Sanna och Kristian börjar träffas och Sanna känner att med Kristian kan hon vara precis den hon är, hon behöver inte förställa sig. Hon har trott att hon varit kär förut, men inget har varit som det här.
Tobbe är så arg. På hela livet. Alla har svikit honom, men han ska bli hård som stål och visa hela världen vem de har jävlats med. Han drar sin omgivning, Kristian, med sig i sin ilska. Han måste göra något, vad som helst, för att få ur sig alla svek. För att få alla att förstå att han finns där, han också. En enda person finns för Tobbe nu: Lennart. Han ger Tobbe någonstans att bo, han pratar med Tobbe och med Kristian. Han blir en fadersfigur och en trygghet, säger att han vet vad de gått igenom. Lennart gör tidningen "Stolt svensk" och lär Tobbe och Kristian om tredje riket och om rasmedvetenhet.
Greta Sundbergs bok är en väg mot undergången. I radbruten text, växelvis ur Kristians, Sannas och Tobbes perspektiv, berättar hon om hur ilskan och ensamheten får allting att rasa för tre ungdomar. Tobbe, som är så arg och förbannad och drar med sig dem han har omkring sig för att inte vara ensam, är den karaktär som lämnar mest intryck på mig. Beskrivningen av honom är fullt trovärdig, och jag vet att jag har träffat människor som Tobbe: arga, ilskna, svikna, utåtagerande och inkapabla att hantera sig själva. Att Tobbe blir just nazist är egentligen bara en slump, hade en Lennart med annan agenda dykt upp, hade historien gått åt ett annat håll.
Ni har redan förstått att den här boken inte är feelgood direkt. Det är motsatsen, men vad är ett bildligt slag i magen, jämfört med de bokstavliga slag vissa får stå ut med på grund av Tobbars ilska.
Publicerad: 2008-01-13 00:00 / Uppdaterad: 2011-07-04 23:18
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).