Det är lätt att överanalysera gamla historier och älta om innehållet och budskapet i dem. I all oändlighet, om nödvändigt. Den Heliga Skriften är väl det bästa exemplet på detta. Samma sak gäller mycket av all science fiction som skrivits och föregångaren för denna genre, Jules Verne, är inget undantag. Man kan alltid vrida och vända på olika profetior och anpassa dem efter sina egna tolkningar. Inte heller Ray Bradburys roman Fahrenheit 451 har sluppit undan den här behandlingen.

Man har plockat isär romanen i små beståndsdelar och dissekerat varje detalj för sig; man har dragit paralleller till samtidshistorien, lyft fram symboler och allegorier, tolkat författarens intentioner och analyserat såväl miljöer, karaktärer som dialog. In. I. Allra. Minsta. Detalj.

Egentligen finns det inte mycket kvar att analysera. Allt är redan sagt och skrivet. Det vill säga om man inte vill läsa in sin egen tolkning av historien. Vilket ju alltid är fritt fram att göra och något även Michael Moore troligtvis gjorde när han döpte sin senaste dokumentär till Fahrenheit 9/11.

Tack vare detta ges nu utrymme för fortsatt analyserande och mina konspirationsteoritentakler vaknar plötsligt till liv. Härligt, härligt men farligt, farligt. Många konservativa amerikaner skulle säkert bli lite sneda om man gjorde jämförelser med makthavarna i Bradburys framtidsdystopi och Bushadministrationen. Men jag påstår ändå att en sådan jämförelse inte saknar grund. Tvärtom. Det är skrämmande att bli medveten om hur exakt verkligheten kan efterapa dikten.

Uppmaningen är densamma i både verklighet och dikt: Sluta tänk och fall in i ledet!

Ord som en gång skallade i Nazisttyskland men som fortfarande står skrivna högst upp i de amerikanska republikanernas partiprogram.

Nu tycker jag förvisso inte att Fahrenheit 451 är någon milstolpe ur skönlitterärt perspektiv. Men som idéroman är den enastående. Precis som George Orwells 1984. Bortser man bara från en del löjliga framtidsskildringar och det stundtals mossiga språket är det här en bok som bör läsas. Framförallt i dessa dagar.

Det står dig fritt att tolka och läsa in vad du vill.

Än så länge i alla fall.

Så kom ihåg: Rösta eller dö!