Kommentarer till Jan Guillou "Arvet efter Arn"

Av: katinka

katinka — Thu, 26 Jul 2007 12:29:42 +0000

Jag håller med recensionen. Min far tvingade mig tillslut att läsa böckerna, och jag har inte velat lämna ifrån mig dem. Må vara så att gubben bakom inte är den charmigaste, men jag gillade dem starkt. Vet även fler som har läst triologin flera gånger om, så vi är inte de enda som tycker om böckerna om Arn!

Av: Göran

Göran — Thu, 03 Feb 2005 00:54:41 +0000

Dåligt skriven?
Att man renodlar personer är väl knappast att skriva dåligt… Däremot ett av flera sätt att lägga upp en historia. Jag har haft väldigt kul av att följa Arn. Omskrivningen av Korstågen, införandet av handelsvägar och ätternas rivalitet, klostrens betydelse för att driva på utvecklingen i Norden. all läsning behöver inte vara försök till djup psykologi!

Av: Johan H

Johan H — Thu, 29 Jan 2004 19:24:46 +0000

Läs de två sista oxå. De är de bästa.

Av: Soda

Soda — Mon, 26 Jan 2004 15:16:19 +0000

Jag erkänner. Kom inte längre än till de två första i serien. Sen kunde jag inte fortsätta. För dåligt.

Ta till exempel Arns fru, den goda sidan personifierad. Eller Abedissan. Så otroligt dåligt persongalleri.

Av: Johan H

Johan H — Fri, 23 Jan 2004 21:44:23 +0000

Soda. Birger Jarl beskrivs knappast endimensionellt. Tvärtom. Du har inte läst just den här boken va?

Av: åäö

åäö — Wed, 21 Jan 2004 11:50:20 +0000

Fräknis: Du har helt rätt, jag kunde varit mer tydlig där. Nej, den är inte bra skriven, den är faktiskt ganska medioker ur den synpunkten, men det är just det som gör boken mer charmig än gubbens andra böcker…

Av: Fräknis

Fräknis — Wed, 21 Jan 2004 07:40:24 +0000

Jag tycker inte ens Ondskan är bra SKRIVEN, däremot är det en intressant historia. Håller med åäö om resten.

Av: åäö

åäö — Tue, 20 Jan 2004 21:08:24 +0000

Guillou har endast skrivit en bra bok – och det är "Ondskan". Resten av hans opus suger hästballe.

Av: Soda

Soda — Tue, 20 Jan 2004 16:35:50 +0000

Bra? Spännande?
Håller jag verkligen inte med om. Så otroligt klena och endimensionella personbeskrivningar. I stil med kiosklitteratur eller Liza Marklund. De onda ska vara sååå hemskt hemska och de goda både kloka, fagra och vackra. Allting är svart eller vitt. Så att man inte tar miste.
Finns inget utrymme alls för läsarens egna tolkningar utan Guillou skriver läsaren på näsan hela tiden.

Litteratur för barn.